Tropheops sp. "chilumba"
Av: Tomas Wallengren
Har ni någon gång undrat vad era fiskar tänker?
Ibland har jag gjort det, ibland inte.
Vissa fiskar verkar inte visa upp något speciellt beteende och de gör inga oförutsedda saker.
Det är väl där som ciklider skiljer sig mycket från många andra arter, just i att de har ett intressant beteende.
Tropheops sp. "chilumba" är en sådan fisk där man verkligen undrar vad som händer i huvudet på den emellanåt.
Inte för att den är extremt oförutsägbar, efter några timmars aktivt studerande så visar den upp ett ganska tydligt mönster i sitt beteende.
Ett mönster som skiljer sig en del från många andra ciklider jag har.
För att jämföra med mina Metriaclima callainos som frekvent jagar bort artfränder från sina revir och inte lämnar reviren förutom vid matning, så visar Tropheops sp. "chilumba"-hanen upp ett mycket aggressivt beteende mot sina artfränder ungefär varannan gång han möter dem.
Han har sina grottor i vänstra hörnet av karet och gör regelbundna vändor till andra sidan för att ganska snart återvända.
Ena vändan simmar han lugnt mellan honorna och andra fiskar.
Sen simmar han tillbaka till sin grotta och stämmer av läget med Pseudotropheus demasoni-hanen som får bo inneboende i hans grottor. Kommer någon annan fisk nära så gör han antingen korta utfall eller bröstar upp sig för att visa att här hör ni inte hemma.
Sen tar han sin vända i karet och denna gång är han hysteriskt ilsk och jagar de artfränder han kan hitta.
Han kanske inte följer denna beskrivning exakt, men ungefär.
 |
Foto © Anders Molén |
Tropheops sp. "chilumba" hane. |
Vacker och aggressiv
Tropheops sp. "chilumba" är känd som en aggressiv fisk.
Jag har hört en hel del rätt negativa kommentarer från folk om denna fisk.
Då alltid på grund av att den anses vara ilsk av sig.
Jag kan hålla med, samtidigt som jag inte alls kan det.
Mer om det strax!
Hanen blir runt 14 centimeter och honorna något mindre.
Jag tycker att detta är en av de vackraste mbunas som finns.
Honorna är jättesnygga, men hanen är otroligt snygg.
Det är en sådan fisk som folk ser direkt!
När den är ungdjur är den färgad som en hona och under tiden den byter teckning kan den se rätt skum ut, men sen är den helt bedårande.
Att den sen är lite större än många andra mbunas gör inte saken sämre.
Fakta
Vetenskapligt namn: Tropheops sp. "chilumba"
Tidigare vetenskapliga namn: Pseudotropheus macrophthalmus "chilumba".
Handelsnamn: Red top chilumba, Chilumba macrophthalmus.
Utbredning: Förekommer vid ett flertal platser som Chitande Island, Chirwa, Katale Island, Mdoka, Maison Reef, Chilumba och Mpanga Rocks.
Temperatur: 23 - 27°C
pH: 7.5 - 8.5
Längd: Hanar upp till 12-14 cm, honor något mindre.
Akvariestorlek: 200 cm och 700 liter.
Lekbeteende: Maternal munruvare (honan ruvar ensam).
Föda: Växtätare, lever huvudsakligen av algmatta s.k. aufwuchs.
|
 |
Foto © Anders Molén |
Tropheops sp. "chilumba" hona. |
Starkt psyke
Vad det gäller beteendet kan man säga att den är aggressiv inom arten och jag skulle inte rekommendera den till ett kar under 1,5 meter.
Den är fruktansvärt snabb och när den jagar sina honor och andra hanar går det undan, men det är bara korta attacker.
Den visar dock inte upp ett frekvent aggressivt beteende mot sina artfränder och inget alls mot andra fiskar vad jag sett.
Det är endast vid den dominante hanens revir som andra fiskar kan bli bortjagade.
Utanför sitt revir blir han bortjagad av andra.
Honorna och de andra hanarna visar inga tecken på att vara rädda eller tillbakadragna.
De blir jagade ena sekunden, men nästa gång de möter hanen bryr de sig inte om honom förrän han får för sig att jaga dem igen, vilket inte dröjer så länge.
De verkar ha ett starkt psyke helt enkelt. Jag har inte heller sett någon fisk bli skadad.
Jag har 5 honor.
Gömställen
Det är lämpligt att ha många gömställen och gärna små berg som de kan simma runt.
Jag har byggt ett rätt högt berg i mitten av mitt 375-liters kar.
När hanen jagar honorna simmar de runt ett varv eller två tills han tappat bort dem.
Samma sekund som han inte syns till längre så är de som vanligt igen.
Den enda fisk förutom artfränder som den tydligt visat att den inte gillar är Aulonocara "röd rubin".
Dom två går inte ihop, antagligen påminner de lite för mycket om varandra i färgerna.
Dom ryker inte ihop och slåss, men båda två bröstar upp sig så fort de ser varandra och jag har sett dem stå och hugga mot varandra i "luften".
 |
Foto © Anders Molén |
Artikelförfattarens kar med Tropheops sp. "chilumba". |
Bäst tillsammans med andra mbunas
Man skulle ändå kunna säga att detta är en ciklid som man gör bäst i att ha i ett mbuna-kar.
Om du har ett kar med Haplochromis och de är själva huvudattraktionen, så är inte Tropheops sp. "chilumba" ett självklart alternativ.
Inte för att den kommer ge sig på haplisarna, men jag tror den skulle kunna störa deras beteende en del på grund utav att den är rätt livlig.
Men har du ett kar med mbunas som huvudattraktion så är detta ett jättebra val och du kommer ha stor glädje av den, för den är rätt kul att studera.
I mitt kar så är just denna ciklid själva huvudattraktionen och min klara favorit.
Att vara en fisk i mängden är liksom inget denna ciklid klarar av.
Detta är alltså enligt mig en mycket vacker och rolig malawiciklid.
Min erfarenhet är att den inte är speciellt mycket tuffare än de flesta andra mbunas, men den är helt klart tuff mot sina egna.
Har man bara ett tillräckligt stort kar, minst 375 liter så borde det funka utan problem.
Diskutera artikeln
|