Kejsarens nya namn - Jabarichromis pfefferi
Artikel av Michael Persson
Den brittisk-belgiske zoologen George Albert Boulenger (1858 – 1937) beskrev år 1898 ciklid-arten Paratilapia pfefferi. Sedan dess har arten flyttats mellan flera olika släkten. Vi akvarister har genom tillgänglig facklitteratur lärt oss känna den som Gnathochromis pfefferi. Under 2024 genomförde ett team forskare från universitetet i Basel en taxonomisk revidering av släktet Gnathochromis, som publicerades i tidskriften Zootaxa. Det nya namnet vi ska lära oss för denna ciklid är Jabarichromis pfefferi. Som akvarist är det inte alltid enkelt att förstå dessa ständiga namnbyten. Den här artikeln försöker därför förklara bakgrunden till namnbytet, och hur taxonomin speglar artens unika egenskaper.
Tanganyikasjön är känd för sin stora artrikedom med ciklider som uppvisar en häpnadsväckande mångfald och anpassningsförmåga. Därför är dessa ciklider särskilt intressanta både för vetenskapen, och för oss hobbyister. Det pågår ständigt en vetenskaplig upptäcktsresa som syftar till att kartlägga och förstå dessa fiskar och deras evolution.
Att sortera pusslet
Inom biologin är taxonomi vetenskapen om att klassificera organismer. Tänk dig det som ett gigantiskt pussel där varje bit representerar en art. Taxonomer är experter på att sortera dessa bitar. Till sin hjälp har de olika verktyg som genetiska analyser och studier av organismers fysiska egenskaper. Ibland upptäcker de då att en bit har hamnat fel, vilket leder till en taxonomisk revidering, en omprövning av artens klassificering.
Släktet Gnathochromis, har fram till revideringen ansetts innehålla två arter, Gnathochromis permaxillaris och ’Gnathochromis’ pfefferi. Tidigare studier baserade på DNA-analyser har dock visat att ’Gnathochromis’ pfefferi inte är nära besläktad med Gnathochromis permaxillaris, trots vissa yttre likheter. Denna avvikelse mellan genetiska och morfologiska data ledde till att forskarna misstänkte att en taxonomisk revidering var nödvändig, alltså att pusslet behövde läggas om.
Studien bekräftar de tidigare genetiska fynden och författarna anser att det finns övertygande bevis för att ’Gnathochromis’ pfefferi ska placeras i ett eget släkte – Jabarichromis. Studien baseras på ett omfattande morfologiskt dataset, där de undersökt 33 olika morfologiska egenskaper hos 587 exemplar från 63 olika taxa. Denna noggranna analys visade att Jabarichromis pfefferi tydligt skiljer sig från Gnathochromis permaxillaris i flera nyckelegenskaper. Dessa egenskaper, som en lägre premaxilla och färre gälräfständer, är avgörande eftersom de direkt reflekterar artens ekologiska specialisering.
George Albert Boulenger (1858-1937), belgisk-brittisk zoolog. Han är mest känd för sina omfattande studier av fiskar, reptiler och amfibier. Boulenger beskrev över 2000 nya djurarter vetenskapligt under sin karriär, vilket gör honom till en av de mest produktiva taxonomerna i historien.
Foto: Public domain, via Wikimedia Commons
Jabarichromis pfefferi vid Kalila i Tanzania.
Ad Konings
Gnathochromis permaxillaris.
Foto: Frank Nørby
Morfologiska skillnader
Skillnaderna mellan Jabarichromis pfefferi och Gnathochromis permaxillaris är tydliga både genetiskt och morfologiskt, vilket speglar deras olika ekologiska nischer. Jabarichromis pfefferi har en lägre premaxilla, vilket gynnar dess specialisering som jägare i öppet vatten. Medan Gnathochromis permaxillaris har en högre premaxilla som är bättre anpassad för att söka föda på botten. Dessutom har Jabarichromis pfefferi en längre ryggfena, färre ryggkotor och färre gälräfständer än sin tidigare släkting, vilket ytterligare belyser deras olika födostrategier och rörelsemönster. Tillsammans utgör dessa skillnader ett övertygande underlag för att placera Jabarichromis pfefferi i sitt nya släkte.
Evolutionärt åtskilda
Genenetiska studier placerar de båda arterna olika tribus: Jabarichromis pfefferi i Tropheini, och Gnathochromis permaxillaris i Limnochromini. Tribus är en taxonomisk kategori som ligger mellan familj och släkte. Syftet med tribus är att gruppera släkten som är närmare besläktade med varandra, än med andra släkten inom samma familj.
Tropheini och Limnochromini är två evolutionärt åtskilda grupper som divergerade för mer än 7 miljoner år sedan. Deras placering i olika tribus bekräftar ytterligare att Jabarichromis pfefferi och Gnathochromis permaxillaris inte är nära besläktade, och att skapandet av det nya släktet Jabarichromis därför är väl underbyggt.
Fortplantningsstrategier
Det finns tydliga skillnader i fortplantningsstrategier mellan de båda arterna. Jabarichromis pfefferi är maternal munruvare vilket innebär att honan ensam ruvar ägg och larver. Äggen är stora och kullarna förhållandevis små. Detta är typiska egenskaper för arter inom Tropheini.
Gnathochromis permaxillaris är å andra sidan biparental munruvare vilket innebär att hona och hane skiftas och att ruva ägg och larver. De har också större kullar. Detta är egenskaper som är typiska för arter inom tribus Limnochromini.
Jabari – den modige kejsaren
Släktnamnet Jabarichromis har en intressant innebörd. Det har sitt ursprung i ordet ”Jabari” som är Swahili och betyder ungefär ”modig”, ”kejsare” eller ”härskare”. Detta namn är en passande beskrivning av artens jaktbeteende och territoriella försvar. Jabarichromis pfefferi är känd för att hävda stora territorier, och försvara dem aggressivt mot inkräktare. Liksom en kejsare som styr över sitt rike, patrullerar den sitt territorium och jagar aktivt efter byte i den fria vattenmassan. Artepitet pfefferi från Boulengers ursprungliga beskrivning år 1898, hedrar den tyske zoologen Georg Johann Pfeffer (1854-1931).
En påminnelse om naturens komplexitet
Klassificeringen av släktet Jabarichromis är en påminnelse om att vår förståelse av naturen ständigt utvecklas. Nya upptäckter, drivna av vetenskaplig nyfikenhet och detaljerade analyser, tvingar oss att omvärdera våra antaganden och utöka vår kunskap om naturens komplexitet. Jabarichromis pfefferi, med sin modiga natur och fascinerande ekologi, är en art som förtjänar en plats i rampljuset. Och även om den inte fått nya kläder, så har den åtminstone fått ett nytt namn.
Några begrepp och förklaringar
Art: Den grundläggande enheten för biologisk klassificering. En art definieras ofta som en grupp organismer som kan föröka sig med varandra och få fertil avkomma.
Divergens är ett centralt begrepp inom zoologin som beskriver hur olika arter, släkten eller större grupperingar av organismer utvecklas alltmer olika från en gemensam förfader. Det är som om en familj med tiden delar sig upp i flera olika grenar, där varje gren utvecklar sina egna unika egenskaper.
Endemisk: En art som bara finns i ett specifikt geografiskt område. Endemiska arter är särskilt sårbara för utrotning på grund av deras begränsade utbredning.
Genetisk analys: Metod för att studera organismers DNA för att bestämma deras släktskap. Genetiska analyser har revolutionerat taxonomisk forskning och gett nya insikter i evolutionära processer.
Gälräfständer: Små tandlika strukturer som sitter på gälbågarna hos fiskar. De fungerar som filter eller hjälpmedel för att fånga upp föda. Antalet och utformningen av gälräfständer varierar mellan olika fiskarter och speglar deras födovanor.
Morfologiska data: Information om organismers fysiska egenskaper, som kroppsform, färg, fenstruktur, skelettanatomi och fjällmönster. Morfologiska data är viktiga för att identifiera och klassificera arter och för att studera evolutionära anpassningar.
Morfologisk konvergens: När obesläktade arter utvecklar liknande fysiska egenskaper på grund av liknande miljöförhållanden eller levnadssätt. Morfologisk konvergens kan göra det svårt att klassificera arter baserat enbart på morfologiska data.
Premaxilla: Ett ben i fiskens övre käke, placerat längst fram. Det spelar en viktig roll i hur fisken äter och fångar sin föda. Formen och storleken på premaxilla varierar mellan arter och speglar deras olika födostrategier.
Släkte (Genus): En taxonomisk kategori som grupperar arter med gemensamma egenskaper och ett nära evolutionärt släktskap. Ett släkte kan innehålla en eller flera arter. Till exempel är Homo släktet för människor, medan Pan är släktet för schimpanser.
Taxa: är ett allmänt begrepp inom biologin som används för att beteckna en enhet inom den biologiska klassificeringen. Tänk på det som en ”låda” där vi sorterar in olika organismer baserat på deras släktskap och gemensamma egenskaper.
Taxonomisk revidering: En omprövning och eventuell förändring av hur organismer klassificeras, baserat på ny information om deras släktskap, oftast från genetiska eller morfologiska studier.
Referenser
Haefeli, Anja & Frederic D.B. Schedel, Fabrizia Ronco, Adrian Indermaur, Walter Salzburger. 2024. ”Revision of the cichlid fish genus Gnathochromis (Teleostei: Cichlidae) from Lake Tanganyika with the description of a new genus Jabarichromis gen. nov”. Zootaxa.
Konings, Ad. 2023. ”Tanganyika’s shrimp-hunting Haplochromine: ‘Gnathochromis’ pfefferi”. Cichlid News Magazine.
Konings, Ad. 1998. “Tanganyika Cichlids in their natural habitat”, Cichlidpress.