'Lamprologus' callipterus

Boulenger, 1906
’Lamprologus’ callipterus, hane vid Moliro.
Foto: Ad Konings

Snabbfakta

Grupp: TanganyikacikliderLamprologini-gruppen
Max Storlek: 15 cm
Minsta akvarievolym: 150 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Rödlistning: Livskraftig (LC)

Handelsnamn och synonymer

’Lamprologus’ callipterus beskrevs ursprungligen som Lamprologus callipterus av Boulenger år 1906. Den har också varit placerad i släktet Neolamprologus. Andra synonymer är Lamprologus modestus nyassae, Lamprologus reticulatus, Julidochromis elongatus och Lamprologus steindachneri. Det nuvarande släktnamnet är provisoriskt. Lokala namn är Miseke och Zagezi.

Vad namnet betyder

Lamprologus är sammansatt av grekiskans ”lampros” (lysande) och ”lagós” (hare). Artepitetet callipterus en latiniserad form av grekiskans ”kallos” (vacker) och ”pteron” (vinge), vilket syftar på artens vackra fenor.

Boulenger skriver så här i beskrivningen –”ryggfena med gul kant finkantad med svartaktigt, denna bård fortsatte på den övre tredjedelen av stjärtfenan; vertikala fenor med talrika små runda vitaktiga fläckar”.

Utbredning

Arten förekommer över hela Tanganyikasjön och i Malagarasi-flodens delta. Typlokal är Mpala och Niamkolo (Mpulungu) i Zambia.

Storlek och utseende

Honorna blir omkring 5 centimeter och får plats i snäckskalen, medan hanar kan bli upp till 15 cm. I genomsnitt är hanens kroppsstorlek 12 gånger större än honans. Det finns också mindre så kallade dvärghanar och sneaker-hanar, mer om dem under rubriken ”Lek”. Hanar är mestadels sandfärgade med blå läppar och en blå markering under ögat. Honor har ett fläckigt mönster med stora mörka fläckar på en sandfärgad botten.

Foder

’Lamprologus’ callipterus livnär sig i sin naturliga miljö främst på räkor och anda små ryggradslösa djur, samt fiskyngel. Den använder en speciell teknik för att fånga byten som gömmer sig i bottensubstratet, den skjuter en vattenstråle med munnen för att blotta räkor i sanden.

I akvarium bör den ges en varierad kost med hög andel protein som till exempel räkmix med en stor andel räkor/fisk, torrfoder avsett för karnivorer (köttätande fiskar) samt frysfoder som mysis, cyclops och artemia.

Naturlig miljö

’Lamprologus’ callipterus är en snäckskalslekande art som lever i övergångszoner mellan sandbottnar och steniga områden, där det finns gott om tomma snäckskal. Arten föredrar oftast Neothauma-skal, men vid brist kan även Paramelania-skal användas.

Honorna söker skydd i skalen, medan hanarna som är för stora för att använda snäckskal som skydd, ofta rör sig i stora grupper. På natten gräver hanarna ner sig i bottensubstratet för att undvika rovdjur. Ensamma hanar söker skydd bland stenarna.

Akvarium

Ett akvarium för ’Lamprologus’ callipterus bör rymma minst 150 liter. Akvariet inreds med ett finkornigt bottenmaterial och rikligt med tomma snäckskal, från Vinbärssniglar eller Neothauma-snäckor. Det bör finnas flera snäckskal per individ.

Lek

När en hane av ’Lamprologus’ callipterus blir könsmogen lämnar den födosöksgruppen och börjar skapa en ”snäckskalskoloni” genom att samla tomma snäckskal i en hög. Där bildar han ett harem som kan omfatta upp till 30 honor. Han börjar med några få skal som ofta är rester från tidigare kolonier, och samlar sedan aktivt fler från omgivningen. Han drar sig inte från att stjäla skal från grannar, och kan då med lite tur även få med sig någon av rivalens honor i skalen. Konkurrensen om snäckskal är hård eftersom antalet lämpliga skal är begränsat.

Honan lägger sina ägg i snäckskalet ett i taget, och hanen befruktar dem från utsidan. Leken kan pågå i flera timmar, och en kull består av 35–160 ägg.

En del halvvuxna hanar, så kallade sneakerhanar, smyger in i andra hanars kolonier för att befrukta ägg eller äta yngel. Det finns även dvärghanar, som inte blir större än honor, vilka gömmer sig i snäckskal och befruktar ägg i smyg. Kullar som befruktats av dvärghanar innehåller endast dvärghanar och honor.

Allmänt

’Lamprologus’ callipterus är relativt enkel att hålla i akvarium. Med sina avancerade reproduktionsstrategier och extrema storleksskillnad mellan könen, är det utan tvekan den mest intressanta arten bland de snäckskalslekande cikliderna i Tanganyikasjön. Det är lämpligt att ha flera honor för varje hane eftersom hanarna är territoriella och bildar harem.

I akvarium bör den hållas med andra lugna ciklider från Tanganyikasjön, exempelvis arter från släktet Altolamprologus. I sin naturliga miljö lever den ofta parallellt med Telmatochromis vittatus och ’Lamprologus’ ocellatus. Dessa arter kan fungera i akvarium också, förutsatt att akvariet är stort nog och inrett med stenar för att avgränsa revir.
’Lamprologus’ callipterus, par vid Kipili. Observera honan till höger i bild.
Foto: Ad Konings
’Lamprologus’ callipterus, hane.
Foto: Daniel Härelind
’Lamprologus’ callipterus, hona.
Foto: Daniel Härelind
’Lamprologus’ callipterus, hane.
Foto: Magdalena Kwolek-Mirek

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia