Asprotilapia leptura

Boulenger, 1901
Asprotilapia leptura från Tembwe.
Foto: Magdalena Kwolek-Mirek

Snabbfakta

Grupp: TanganyikacikliderEctodini-gruppen
Max Storlek: 11 cm
Minsta akvarievolym: 250 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Livskraftig (LC)

Handelsnamn och synonymer

Asprotilapia leptura beskrevs formellt av George Albert Boulenger år 1901. Artens vetenskapliga namn har ibland blivit felstavat som Asprotilapia leptula, och det har föreslagits att den ska kallas Asprotilapia teaniurus, vilket klassas som ett ogiltigt namn. Det pågår en diskussion om arten ska överföras till släktet Xenotilapia.

Vad namnet betyder

Asprotilapia är sammansatt av latinets ”asperitas” (strävhet), och ”tilapia”, som är ett annat fisksläkte. Artepitetet leptura kommer från grekiskans ”lepto” som betyder ”slank” eller ”tunn”, vilket syftar på artens långsträckta kroppsform.

Utbredning

Arten förekommer i större delen av Tanganyikasjön men saknas i den nordöstra delen mellan Bujumbura i Burundi och Luagala i Tanzania. Artens typlokal är Msamba på den östra kusten av sjön i Tanzania.

Storlek och utseende

Asprotilapia leptura har en slank och långsträckt kroppsform. Den kan bli upp till cirka 11 cm, och honorna är i regel något mindre än hanarna. I övrigt finns inga tydliga utseendemässiga könsskillnader.

Foder

I sin naturliga miljö livnär den sig främst på alger som den betar från stenar, men som ibland också ses äta plankton i öppet vatten. I akvarium accepteras de flesta foder, men en variation av foder som speglar dess naturliga födovanor rekommenderas. Som exempelvis räkmix och torrfoder med en hög andel vegetabiliskt innehåll, vilket ibland kan varieras med olika frysfoder som artemia och cyclops.

Naturlig miljö

Asprotilapia leptura lever i grunda kustområden där sandbotten är blandad med stora stenblock. Den hittas vanligtvis på djup mellan 1 och 10 meter.

Akvarium

Ett akvarium för Asprotilapia leptura bör rymma minst 250 liter och vara minst 1,25 meter långt. Akvariet inreds med ett finkornigt bottenmaterial där det finns stora öppna sandytor och några utspridda större stenar som fungerar som reviravgränsare. Inredningen kan kompletteras med växter som Vallisneria.

Lek

Asprotilapia leptura är en biparental munruvare. Kullstorleken varierar vanligtvis mellan 10 och 30 yngel, men undantagsvis kan den uppgå till 25 stycken. Leken sker oftast på den övre ytan av en stor sten, där paret försvarar sitt revir. Honan tar hand om ägg och larver de första 8–10 dagarna, innan larverna överförs till hanen. Därefter fortsätter hanen ruvningen fram till det att ynglen är färdiga att släppas efter totalt cirka tre veckor. Efter frisläppandet hjälps båda föräldrarna åt att vakta ynglen under ytterligare ett par veckor och tar in dem i munnen vid fara.

Allmänt

Asprotilapia leptura hålls bäst i små grupper med fler honor än hanar. För att skapa en harmonisk grupp är det bäst att låta en grupp yngel växa upp tillsammans. Den är relativt fredlig mot andra arter så länge dessa inte har ett liknande utseende. Arter som Cyprichromis och Paracyprichromis, vilka håller till i de övre vattenregionerna, passar bra som sällskap.
Asprotilapia leptura från Tembwe.
Foto: Magdalena Kwolek-Mirek
Asprotilapia leptura från Tembwe.
Foto: Magdalena Kwolek-Mirek