Astatotilapia latifasciata

Regan, 1929
Astatotilapia latifasciata, hane.
Foto: Michael Persson

Snabbfakta

Grupp: Viktoriaciklider (och från kringliggande område)
Max Storlek: 12 cm
Minsta akvarievolym: 250 liter
Temperatur: 23 –
27 °C
pH: 7.0 –
8.5
Akut hotad (CR)

Handelsnamn och synonymer

Inom akvariehobbyn kallas den ofta för ”Viktoriazebra”. Arten beskrevs ursprungligen som Haplochromis latifasciatus av Regan år 1929 men har senare flyttats till släktet Astatotilapia. Ofta används det felaktiga namnet Haplochromis sp. ’zebra obliquidens’, vilken är en annan, troligtvis utdöd art.

Vad namnet betyder

Astatotilapia är sammansatt av grekiskans ”astatos” (instabil) och ”tilapia” som är en latinisering av ”thiape” som är ett afrikanskt ord för fisk. Artepitetet latifasciata från latinets ”latus” (bred) och ”fasciatus” (bandad), vilket syftar på artens breda ränder.

Utbredning

Arten förekommer naturligt i Uganda, främst i Kyogasjön och den mindre Nawampasasjön, samt andra vattensystem som är sammanbundna med dessa. Arten är möjligen utdöd i Kyogasjön på grund av miljöförstöring. Området hotas av stigande vattennivåer, avskogning och sedimentering. Trots handelsnamnet ”Viktoriazebra” förekommer arten alltså inte i Viktoriasjön. Artens typlokal är Kyogasjön i Uganda.

Storlek och utseende

Astatotilapia latifasciata blir upp till cirka 12 cm. Hanarna är något större och mer färgglada än honorna. Kroppen är kompakt och robust med karakteristiska svarta tvärränder över en grå till gul bakgrund. Hanarna visar ofta intensiva färger, särskilt under leken, med inslag av rött och gult.

Foder

Den naturliga födan består huvudsakligen av insekter. I akvarium kan den ges en varierad kost bestående av till exempel räkmix, torrfoder och frysfoder som artemia, cyclops och daphnia.

Naturlig miljö

Förekommer i de grunda sjöarna Kyoga och Lake Nawampasa där det maximala djupet är 6 meter. Vattenytan är ofta täckt med näckrosor och vattenhyacint, med täta bestånd av papyrus längs stränderna. Temperaturen varierar mellan 23 och 28 °C, med ett pH på 7,2–8,2 och en hårdhet på 8–15°H.

Akvarium

Akvariet för Astatotilapia latifasciata bör rymma minst 250 liter och inredas med ett finkornigt bottenmaterial och stenformationer som bildar gott om gömställen. Det är också viktigt med väl tilltaget simutrymme. Inkludera gärna också områden med tät växtlighet för att efterlikna dess naturliga miljö. Använd tåliga växter, exempelvis Anubias, Microsorum och Vallisneria.

Lek

Munruvare med en typisk kullstorlek på 20-60 yngel, i undantagsfall upp till 100 yngel. Hanen etablerar ett revir och visar upp intensiva färger för att locka honor. Leken sker på plana ytor som stenar eller sand. Honan ruvar omkring 20 dygn.

Allmänt

Astatotilapia latifasciata är en förhållandevis aggressiv ciklid, men inte lika dominant som många andra viktoriaciklider. Den kan hållas med andra robusta arter med liknande storlek, men bör inte hållas med närbesläktade arter för att undvika hybridisering. Ett harem med flera honor per hane rekommenderas för att sprida hanens uppmärksamhet och minska stressen på honorna. Arten är starkt hotad i sin naturliga miljö.
Astatotilapia latifasciata, hona.
Foto: Michael Persson
Astatotilapia latifasciata, hane.
Foto: Michael Persson