Aulonocara jacobfreibergi
Johnson, 1974
Aulonocara jacobfreibergi hane från Otter Point, Malawi.
Foto: Frank Nørby
Snabbfakta
Grupp: Malawiciklider – Aulonocara-gruppen
Max Storlek: 15 cm
Minsta akvarievolym: 250 liter
Temperatur: 23 –
27 °C
pH: 6.5 –
8.5
Handelsnamn och synonymer
Trematocranus jacobfreibergi, Mamela.
Vad namnet betyder
Aulonocara är sammansatt av grekiskans aulos (rör) och kara (huvud), vilket syftar på de små sensorer som finns i håligheter på huvudets undersida hos alla arter i släktet. Dessa sensorer används för att lokalisera föda i bottensedimentet.
Artepitetet jacobfreibergi hedrar den amerikanska ciklidimportören Jacob Freiberg som samlade in typmaterialet för artens beskrivning.
Utbredning
Förekommer vid ett flertal lokaler runt hela Malawisjön. Exempel på lokaler där den förekommer är, Cape Maclear området, större delen av sjöns västkust upp till Chiulmba i norr, Lupingo i nordost, båda sidor om mynningen till Ruhuhu River, från Pombo Rocks till Undu Reef och Hongi Island. Typlokal är vid Makanjila Island (troligtvis Otter Point).
Storlek och utseende
Detta är en storväxt Aulonocara-art som kan bli upp till 15 cm i akvarium, i sin naturliga miljö blir den sällan över 10 cm. Honor är generellt mindre än hanar.
Det finns ett stort antal olika geografiska raser med olika utseende. Alla har ett mörkt tvärrandigt mönster. Vid typlokalen Otter Point har hanarna blå på kropp och huvud, med ett rött fält från pannan vidare upp på ryggen, som varierar i storlek mellan individer. Fenorna är röda med vita kanter. Odlingsformen ’Eureka’ har sitt ursprung i denna populationen. Generellt har nordliga varianter lekdräkter med mycket gult, medan sydligare varianter har mer orange och blå färg. Honor och ungfiskar är grå eller beige med tvärrandigt mönster. I de sydliga populationerna har honor orange analfena, medan de nordliga populationerna har färglös analfena.
Foder
I sin naturliga miljö livnär sig arten främst på små ryggradslösa djur som silas fram ur bottensedimentet, eller sediment på klippor. Alla arter i släktet Aulonocara har små, tryckkänsliga porer på undersidan av huvudet, vilka används för att lokalisera födan. I akvarium bör det ges en varierad diet med räkmix, torrfoder samt frysfoder som artemia, cyclops och mysis.
Naturlig miljö
Aulonocara jacobfreibergi skiljer sig från de flesta andra av släktets arter genom att de inte lever över sandbottnar. De nordliga populationer lever oftast i klippmiljöer i grottor bland stora stenblock. Sydligare populationer verkar att föredra övergångszonen mellan sandbottnar och klippor.
Akvarium
Ett akvarium för Aulonocara jacobfreibergi bör rymma minst 250 liter och ha ett finkornigt bottenmaterial. Stenformationer som skapar gömställen efterliknar artens naturliga miljö och hjälper till att minska stress, skapa naturliga revir och minska aggressioner. Eftersom arten i sin naturliga miljö söker sin föda i bottensubstratet är öppna sandytor också viktiga.
Lek
Munruvare, hanar försvarar revir inne i grottor bland klippor och stenblock. Leken sker på en klippahylla eller på sanden, utan att någon lekgrop grävs. Honan ruvar i omkring tre veckor.
Allmänt
Aulonocara jacobfreibergi är robust för sitt släkte och kan hållas med fredliga mbunas. Hanar kan vara tuffa mot sina honor, därför är det viktigt med gömställen i akvariet. Det är oftast olämpligt att hålla olika Aulonocara-arter tillsammans eftersom det finns risk för hybridisering, särskilt om honorna liknar varandra.
Aulonocara jacobfreibergi hane från Otter Point, Malawi.
Foto: Michael Persson
Aulonocara jacobfreibergi hona från Otter Point, Malawi.
Foto: Michael Persson
Aulonocara jacobfreibergi hane vid Undu Reef.
Foto: Ad Konings
Aulonocara jacobfreibergi hane Cape MaClear.
Foto: Mattias Aldén