Aulonocara rostratum
Trewavas, 1935
Aulonocara rostratum, hane vid Chimwalani.
Foto: Ad Konings
Snabbfakta
Grupp: Malawiciklider – Aulonocara-gruppen
Max Storlek: 20 cm
Minsta akvarievolym: 300 liter
Temperatur: 23 –
27 °C
pH: 7.5 –
8.5
Handelsnamn och synonymer
Aulonocara rostrata beskrevs ursprungligen som Aulonocara rostrata av Ethelwynn Trewavas år 1935. Ett tidigare synonymt namn är Aulonocara macrochir.
Vad namnet betyder
Aulonocara är sammansatt av grekiskans ”aulos” (rör) och ”kara” (huvud), vilket syftar på de små sensorer som finns i håligheter på huvudets undersida hos alla arter i släktet. Dessa sensorer används för att lokalisera föda i bottensedimentet.
Artepitetet rostratum kommer från latinets ”rostum” (näbb), vilket refererar till artens utdragna nos.
Utbredning
Arten förekommer runt hela Malawisjön. Typlokal är Vua i Malawisjöns nordvästra del i Malawi.
Storlek och utseende
I sin naturliga miljö blir hanar upp till 16 cm medan de kan bli större i akvarium, honor är något mindre än hanar. Könsmogna hanar är metalliskt med stora tydliga äggfläckar på analfenan. Det finns inga utseendemässiga geografiska variationer, men nordliga populationer tenderar att ha en mörkare blå färg. Honor och icke könsmogna hanar är silverfärgade.
Foder
I sin naturliga miljö livnär sig arten främst på små ryggradslösa djur som silas fram ur bottensedimentet. Alla arter i släktet Aulonocara har små, tryckkänsliga porer på undersidan av huvudet, vilka används för att lokalisera födan.I akvarium kan det ges en variation av räkmix, torrfoder samt frysfoder som artemia, cyclops och mysis.
Naturlig miljö
Arten lever vid öppna sand- och lerbottnar, vanligtvis på djup mellan 15 och 30 meter.
Akvarium
Ett akvarium för Aulonocara rostratum bör rymma minst 300 liter och ha ett finkornigt bottenmaterial. Utspridda, större stenar skapar reviravgränsningar och leksubstrat. Eftersom arten söker föda i bottensubstratet är öppna sandytor också viktiga.
Lek
Aulonocara rostratum är en maternell munruvare med en typisk kullstorlek på 50–70 yngel, men i undantagsfall över 100 stycken. Hanar bildar lekkolonier och gräver kraterbon på sandbottnar, som ibland placeras mycket nära varandra, ibland med bara två meters avstånd. I akvarium verkar de föredra att leka på en plan yta, som till exempel en sten. Honor lever vanligtvis i små grupper över sandbotten och söker föda tillsammans. Efter att hanen uppvaktat en lekmogen hona sker leken i hans krater. Honan ruvar i cirka tre veckor och drar sig under denna tid tillbaka till lugna, skyddade områden.
Allmänt
Aulonocara rostratum är en lugn och skygg ciklid som kommer bäst till sin rätt i ett artakvarium. Det är den största arten i släktet. Hanar är främst territoriella mot andra hanar inom arten i samband med lek. Den hålls bäst med 2-3 honor per hane, och tillsammans med andra fredliga ciklider i liknande storlek. Välj arter som skiljer sig så mycket som möjligt utseendemässigt för att undvika hybridisering och aggressioner. Exempel på lämpliga medinvånare är arter ur släktena Lethrinops, Copadichromis och Protomelas. Det är oftast olämpligt att hålla olika Aulonocara-arter tillsammans eftersom det finns risk för hybridisering, särskilt om honorna liknar varandra.
I de första sändningarna kom endast hanar, och det var först 1991 som de första exporterna med honor kom till Europa.
Aulonocara rostratum.
Foto: Michael Persson
