Chromidotilapia guntheri

Sauvage, 1882
Chromidotilapia guntheri, hane.
Foto: Michael Persson

Snabbfakta

Grupp: Västafrikanska ciklider
Max Storlek: 18 cm
Minsta akvarievolym: 200 liter
Temperatur: 24 –
26 °C
pH: 6.0 –
7.5
Rödlistning: Livskraftig (LC)

Handelsnamn och synonymer

Chromidotilapia guntheri beskrevs ursprungligen av Henri Émile Sauvage år 1882 som Hemichromis guntheri. Den har sedan dess flyttats mellan flera släkten och har ett antal synonymer, inklusive Hemichromis voltae, Pelmatochromis guentheri, Hemichromis tersquamatus, Pelmatochromis pellegrini, Chromidotilapia guentheri guentheri, Pelmatochromis boulengeri, Pelmatochromis belladorsalis, Pelmatochromis kingsleyi och Chromidotilapia bosumtwensis. Inom akvariehobbyn har den ibland kallats för ”Munruvande palettciklid”.

Vad namnet betyder

Chromidotilapia sammansatt av grekiskans ”chromis” (färg eller färgglad), och ”tilapia” som är en latinisering av ”thiape” som är ett afrikanskt ord för fisk. Artepitetet guntheri hedrar Albert Günther (1830-1914) som var kurator vid zoologiavdelningen på British Museum of Natural History mellan 1875 och 1895.

Utbredning

Chromidotilapia guntheri guntheri har ett stort utbredningsområde och förekommer från Elfenbenskusten i väster till Gabon i öster. Typlokalen för arten är Cania River vid Assinie i Elfenbenskusten.

Storlek och utseende

Arten är en av de största inom sitt släkte, där hanar kan nå en längd på upp till 18 cm. Hanarna är generellt större än honorna, medan honorna oftast har mer intensiva färger än hanarna. Den har en robust kropp med en framträdande, lång och spetsig nos samt ett brant huvudprofil. Färgerna varierar mellan olika populationer och inkluderar olivgrönt, brunt och rött.

Foder

I sin naturliga livsmiljö är det en allätare som huvudsakligen livnär sig på små partiklar som detritus, alger, aufwuchs och små vattenlevande ryggradslösa djur. I akvarium accepteras det mesta som erbjuds men den bör erbjudas en varierad kost. Exempel på lämpliga foder är räkmix, torrfoder och frysfoder som artemia, cyclops och mysis.

Naturlig miljö

Arten lever i en mångfald av vattenmiljöer, från strömmande vattendrag till mindre skogsbäckar med humusfärgat vatten. Den förekommer både i skogsområden och på savanner och kan även hittas i sjöar och dammar. Konduktiviteten är vanligtvis låg, under 100 mikrosiemens, med temperaturer mellan 24 och 27 °C och ett pH-värde mellan 6,0 och 8,0. Vegetationen är ofta sparsam, men vissa områden kan ha rikligt med växter.

Akvarium

För att hålla ett par av Chromidotilapia guntheri rekommenderas ett akvarium på minst 150 liter, men gärna 200 liter eller mer. Inredningen bör inkludera stenar och rötter som fungerar som skydd och lekplatser, samt tåliga växter för att skapa en trygg miljö. Arten är tolerant mot varierande vattenvärden och klarar både mjukt och hårt vatten.

Lek

Det är en biparental munruvare med stabila parförhållanden. Hanen tar upp äggen direkt efter lek och ruvar dem ensam i 10-12 dygn innan de släpps frisimmande för första gången. Medan hanen ruvar ansvarar honan för skyddet av reviret. Efter att ynglen blivit frisimmande är det främst honan honan som skyddar ynglen, och tar in ynglen i munnen vid fara. Ynglen vårdas i upp till ungefär en månad. Arten är mycket produktiv och kan få kullar på upp till 200 yngel.

Allmänt

Chromidotilapia guntheri är en anspråkslös ciklid som är lätt att sköta och har ett fascinerande lekbeteende. Arten är territoriell och bör hållas parvis i mindre akvarier. I större akvarier (helst minst 400 liter) kan den hållas med andra arter av liknande storlek och temperament.
Chromidotilapia guntheri, hona.
Foto: Michael Persson
Chromidotilapia guntheri, hane med yngel.
Foto: Michael Persson
Chromidotilapia guntheri, hane med yngel.
Foto: Michael Persson

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia