Copadichromis parvus
Stauffer & Konings, 2006
Copadichromis parvus.
Foto: Frank Nørby
Snabbfakta
Grupp: Malawiciklider – Haplochromis-gruppen
Max Storlek: 14 cm
Minsta akvarievolym: 200 liter
Temperatur: 23 –
27 °C
pH: 7.5 –
8.5
Handelsnamn och synonymer
Copadichromis parvus beskrevs vetenskapligt av Jay Stauffer och Ad Konings år 2006. Tidigare användes det provisoriska namnet Copadichromis sp. ’verduyni dwarf’.
Vad namnet betyder
Copadichromis kombinerar grekiskans ”kopadi” (fiskstim) med ”chromis”, som är vanligt bland ciklidsläkten och hämtat från det marina släktet Chromis.
Artepitetet parvus är latin och betyder liten, vilket syftar på att den är mindre än andra arter i släktet Copadichromis.
Utbredning
Arten förekommer vid Malawisjöns västra kust norr om Chiloelo River till bukten norr om Metangula i Moçambique. Typlokalen för arten är Lumessi.
Storlek och utseende
Hanar blir upp till 12 centimeter i sin naturliga miljö medan honorna är några centimeter mindre, i akvarium med god tillgång på föda kan de bli något större. Könsmogna hanar blir mörkblå med en vit bläs i pannan, ryggfenan och den övre kanten av stjärtfenan. Den har 7–8 mörka vertikala band på kroppssidorna. Honor och unga individer är grå med en blekgul ton och tre mörka fläckar på kroppssidorna.
Foder
I sin naturliga miljö livnär sig Copadichromis parvus på plankton och små ryggradslösa djur i den öppna vattenmassan. Honor och icke-revirhävdande hanar samlas i stora stim för att söka föda. I akvarium bör den ges en varierad kost med högt proteininnehåll som exempelvis räkmix, ett torrfoder samt frysfoder som artemia, cyclops och mysis.
Naturlig miljö
Arten lever vanligtvis i öppet vatten nära övergångszonen mellan klippmiljöer och sandbottnar, oftast på djup mellan 7 och 20 meter.
Akvarium
Ett akvarium för Copadichromis parvus bör rymma minst 200 liter. Akvariet inreds med stora öppna ytor med ett finkornigt bottenmaterial, en väl tilltagen simyta samt större stenar för att efterlikna den naturliga miljön och för att skapa revirgränser och gömställen. Inredningen kan kompletteras med tåliga växter som Vallisneria.
Lek
Det är en maternal munruvare. Hanarna är revirhävdande och bygger sandkraterbon under klippor eller stenar för att locka honor. Under leken simmar honor ofta i stim intill klipporna över sandbotten. Honan lägger ägg i sanden och plockar genast upp dem i munnen. Hanens äggfläckar på analfenan lurar honan att försöka ”plocka upp” dem, varvid hanen passar på att befrukta äggen. Honan ruvar ägg och larver i cirka 3–4 veckor, och kullarna består oftast av 25 till 50 yngel. Ynglen får ingen ytterligare vård efter att de blivit frisimmande.
Allmänt
Copadichromis parvus tillhör Utaka-gruppen, som är lugna och relativt skygga akvarieinvånare som bör hållas med andra ciklider med ett liknande temperament, till exempel Aulonocara. Om de hålls med alltför livliga medinvånare kan hanarna tappa sin färg. Det är en fördel att hålla arten i grupp med minst 2–3 honor per hane.
Copadichromis parvus, hane.
Foto: Jacek Jakiewicz
Copadichromis parvus, hane.
Foto: Jacek Jakiewicz
Copadichromis parvus, hona med yngel.
Foto: Jacek Jakiewicz