Cyathopharynx foae

Vaillant, 1899
Cyathopharynx foae, ”Cabago copper”.
Foto: Peter Andersson

Snabbfakta

Grupp: TanganyikacikliderEctodini-gruppen
Max Storlek: 22 cm
Minsta akvarievolym: 500 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Rödlistning: Ej bedömd (NE)

Handelsnamn och synonymer

Cyathopharynx foae beskrevs ursprungligen som Ectodus foae av Leon Louis Vaillant år 1899. Namnet ändrades senare till Ophthalmotilapia foae innan den fick sitt nuvarande namn. Den har också kallats Cyathopharynx sp. ’furcifer dark’ och Tilapia grandoculius.

Vad namnet betyder

Cyathopharynx är sammansatt av grekiskans ”cyathus” (slev) och ”pharynx” (svalg), vilket syftar på svalgtändernas form. Artepitetet foae hedrar den franske geografen och upptäcktsresanden Édouard Foà (1862-1901) som samlade in typmaterialet för arten.

Utbredning

Förekommer på flera platser runt Tanganyikasjön i olika geografiska varianter, men det är oklart om alla populationer tillhör samma art. Typmaterialet för artens vetenskapliga beskrivning samlades in vid Tanzanias kust, exakt plats är dock inte preciserad.

Storlek och utseende

Hanar av Cyathopharynx foae kan bli upp till 22 cm, honorna är mindre och slakare. Hanarna har bredare fenor, speciellt bukfenorna som kan vara mycket långa och nå förbi analfenans början. I ändarna på hanarnas bröstfenor finns ofta gula äggatrapper. Könsmogna hanar har en imponerande färgsättning med mörka fenor och ibland lysande kopparfärgade toner. Honor är silverfärgade och saknar hanarnas intensiva färger, vilket gör dem svåra att skilja från andra arter i släktet. Lokala populationer kan variera mycket i utseende, vilket ofta leder till förväxlingar med andra arter inom släktet.

Foder

I sin naturliga livsmiljö livnär den sig huvudsakligen på kiselalger och encelliga alger som den plockar från biofilm på underlaget. I akvarium bör den ges en varierad kost som speglar artens naturliga födovanor. Exempel på lämpliga foder är räkmix med en hög andel vegetabiliskt innehåll, samt torrfoder avsett för herbivorer (växtätande fiskar).

Naturlig miljö

Arten lever i övergångszonen mellan klippor och sandbottnar, vanligtvis på djup mellan 5 och 25 meter. Hanarna håller oftast till i området mellan klippor och sandbotten där de bygger lekkratrar, medan honorna håller sig i stim över närliggande klippmiljöer.

Akvarium

Ett akvarium för Cyathopharynx foae bör rymma minst 500 liter. Om det ska vara mer än en hane i akvariet behöver det vara betydligt större. Akvariet inreds med öppna ytor med fin sand där hanarna kan bygga kraterbon, samt med fritt simutrymme och stenformationer som bildar gömställen.

Lek

Leken sker i sandiga områden där hanarna gräver stora, skålformade kraterbon. Dessa kan placeras på klippor för att locka honor. Arten är polygam, och honorna lockas av hanarnas imponerande färgprakt och intensiva aktivitet. Efter leken ruvar honorna ägg och larver under cirka tre veckor innan ynglen släpps. Lekbeteendet är spektakulärt och gör arten mycket eftertraktad inom akvariehobbyn.

Allmänt

Cyathopharynx foae är mycket nära besläktad med Cyathopharynx furcifer. Den hålls bäst i en grupp med en hane tillsammans med några honor för att undvika aggressioner. Det är viktigt att det finns flera honor till hanen för att inte honorna ska bli alltför stressade i akvariet.

Fullt utfärgad är hanen en riktig juvel i akvariet. Vildfångade hanar tappar lätt färgen i akvariet, däremot brukar odlade fiskar färga ut tidigt.
Cyathopharynx foae, ung hane.
Foto: Michael Persson
Cyathopharynx foae, ung hane.
Foto: Michael Persson
Cyathopharynx foae.
Foto: Ad Konings

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia