Cyathopharynx furcifer
Boulenger, 1898
Cyathopharynx furcifer ”Orange cap”, Kasanga hane.
Foto: Michael Persson
Snabbfakta
Grupp: Tanganyikaciklider – Ectodini-gruppen
Max Storlek: 22 cm
Minsta akvarievolym: 600 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Handelsnamn och synonymer
Cyathopharynx furcifer beskrevs ursprungligen som Paratilapia furcifer av George Albert Boulenger år 1898. Arten har också kallats Paratilapia furcifera och Tilapia grandoculis.
Vad namnet betyder
Cyathopharynx är sammansatt av grekiskans ”cyathus” (slev) och ”pharynx” (svalg), vilket syftar på svalgtändernas form.
furcifer kommer från latinets ”furca” (gaffel) och ”fero” (bära) och bära, vilket syftar på artens kluvna stjärtfena.
Utbredning
Förekommer runt stora delar av Tanganyikasjön, i den norra delen av sjön är utbredningen oklar eftersom den ofta förväxlats med Cyathopharynx foae. Typlokalen för arten är Kinyamkolo (nuvarande Mpulungu) i Zambia.
Storlek och utseende
Hanar av Cyathopharynx furcifer blir upp till cirka 22 cm, medan honor sällan blir mer än 16 cm. Hanar har bredare och längre bukfenor, som kan sträcka sig långt förbi början av analfenan. Färgteckningen hos könsmogna hanar varierar beroende på dess geografiska ursprung, men de har ofta en lysande gul-orange färg bakom ögat och längs kroppen. Honor och ungfiskar är silverfärgade med rader av mörka fläckar längs sidorna.
Foder
I sin naturliga livsmiljö livnär den sig huvudsakligen på kiselalger och encelliga alger som den plockar från biofilm på underlaget. I akvarium bör den ges en varierad kost som speglar artens naturliga födovanor. Exempel på lämpliga foder är räkmix med en hög andel vegetabiliskt innehåll, samt torrfoder avsett för herbivorer (växtätande fiskar).
Naturlig miljö
Arten lever i övergångszonen mellan klippor och sandbottnar, vanligtvis djupare än 20 meter. Hanarna håller oftast till i området mellan klippor och sandbotten där de bygger lekkratrar, medan honorna håller sig i stim över närliggande klippmiljöer.
Akvarium
Ett akvarium för Cyathopharynx furcifer bör rymma minst 500 liter. Om det ska vara mer än en hane i akvariet behöver det vara betydligt större. Akvariet inreds med öppna ytor med fin sand där hanarna kan bygga kraterbon, samt med fritt simutrymme och stenformationer som bildar gömställen.
Lek
Leken sker i sandiga områden där hanarna gräver stora, skålformade kraterbon. Bona är omkring 50 centimeter i diameter och upp till 20 centimeter djupa. Arten är polygam, och honorna lockas av hanarnas imponerande färgprakt och intensiva aktivitet. Efter leken ruvar honorna ägg och larver under cirka tre veckor innan ynglen släpps. Lekbeteendet är spektakulärt och gör arten mycket eftertraktad inom akvariehobbyn.
Allmänt
Cyathopharynx furcifer är mycket nära besläktad med Cyathopharynx foae. Den hålls bäst i en grupp med en hane tillsammans med några honor för att undvika aggressioner. Det är viktigt att det finns flera honor till hanen för att inte honorna ska bli alltför stressade i akvariet.
Fullt utfärgad är hanen en riktig juvel i akvariet. Vildfångade hanar tappar lätt färgen i akvariet, däremot brukar odlade fiskar färga ut tidigt.
Cyathopharynx furcifer ”Orange cap”, Kasanga hane.
Foto: Michael Persson
Cyathopharynx furcifer hane med lekkrater vid Isanga.
Foto: Ad Konings