Eretmodus marksmithi

Burgess, 2012
Eretmodus marksmithi.
Foto: Rasmus Pedersen

Snabbfakta

Grupp: TanganyikacikliderÖvriga
Max Storlek: 9 cm
Minsta akvarievolym: 150 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Rödlistning: Ej bedömd (NE)

Handelsnamn och synonymer

Arten har flera handelsnamn som Tanganyikaclown, Hästnosciklid och Gobyciklid. Tidigare användes det provisoriska namnet Eretmodus sp. ’cyanostictus north’, innan den beskrevs vetenskapligt som Eretmodus marksmithi av Warren Burgess år 2012.

Vad namnet betyder

Eretmodus kommer från grekiskans eretmon (roder) och odon (tand), vilket hänvisar till de karakteristiska roderliknande tänderna hos arterna inom släktet. Artepitetet marksmithi hedrar Mark Smith, en entusiastisk ciklidexpert, fotograf och författare, som bidrog till att samla in exemplar och dokumentation för artens beskrivning.

Utbredning

Förekommer i Tanganyikasjöns norra delar, från Kapampa i Demokratiska Republiken Kongo till Kampemba i Tanzania. Typlokal är Makombe i Burundi, strax söder om Bujumbura.

Storlek och utseende

Hanar blir upp till 9 cm, medan honor sällan blir mer än 7 cm. Arten har ett kraftigt, hästliknande huvud med bred nos. Kroppen är brunorange med mörka tvärgående band, och hakan samt strupen är blå. Den har ofta blå prickar på huvudet men de tenderar att försvinna med åldern.

Hanar utvecklar ibland en brant panna med en tendens till puckel, men könsskillnaderna är överlag små. Populationerna varierar en del i utseende; exempelvis har populationen från Bulu Point fler rödorange prickar på den främre delen av kroppen, medan individer från Kalugunga och Mpimbwe har blå markeringar på huvudet.

Foder

i sin naturliga miljö är Eretmodus marksmithi en specialiserad algätare som skrapar alger från stenar. När den betar alger får den även i sig små kräftdjur och ryggradslösa djur som lever i biomattan. I akvarium rekommenderas räkmix och torrfoder med en hög andel vegetabiliskt innehåll.

Naturlig miljö

Arten lever främst i den grunda delen av klipp- och stenmiljöer, på djup mellan 0 och 3 meter. Vattnet i dessa områden är turbulent och syrerikt.

Akvarium

Ett akvarium för Eretmodus marksmithi bör rymma minst 150 liter, men gärna mer för att minska aggressiviteten mellan individer. Akvariet inreds med ett finkornigt bottenmaterial och mycket stenformationer som bildar gömställen. En kraftig vattencirkulation är önskvärd för att efterlikna artens naturliga miljö med turbulent vatten.

Lek

Eretmodus marksmithi är en biparental munruvare, vilket innebär att båda föräldrarna deltar i yngelvården. Honan ruvar äggen de första 9–12 dygnen, innan hanen tar över och ruvar de kläckta larverna i ytterligare 9–12 dygn. Kullstorleken är liten, ofta mellan 12 och 15 yngel. Arten är starkt territoriell under leken, och paren bildar starka band som kan bestå i flera veckor.

Allmänt

Eretmodus marksmithi är aggressiv gentemot artfränder och hålls bäst i par eller i större grupper för att fördela aggressionen. Arten är ett lämpligt sällskap i ett akvarium med andra tanganyikaciklider som lever i liknande miljöer.

Arten har omvandlat några av de mjuka fenstrålarna i ryggfenan till hårda taggfenstrålar. Dessa används som skydd och försvar mot angripare. De omvandlade fenstrålarna i kombination med en något tillbakabildad simblåsa gör dem till dåliga simmare. De ligger oftast stilla med bukfenorna som stöd mot underlaget och när de förflyttar sig sker det ryckvis. På grund av deras dåliga simförmåga är det viktigt att det finns gott om gömställen i akvariet.

Det är en mycket trevlig akvarieinvånare som verkligen förtjänar sitt smeknamn, Tanganyikaclown.
Eretmodus marksmithi, Utinta bay (full bar).
Foto: Michael Persson
Eretmodus marksmithi.
Foto: Christian Alfredsson
Eretmodus marksmithi.
Foto: Christian Alfredsson

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia