Haplochromis limax

Trewavas, 1933
Haplochromis limax, hane.
Foto: Kjell Begby

Snabbfakta

Grupp: Viktoriaciklider (och från kringliggande område)
Max Storlek: 12 cm
Minsta akvarievolym: 250 liter
Temperatur: 23 –
28 °C
pH: 6.6 –
8.0
Livskraftig (LC)

Handelsnamn och synonymer

Haplochromis limax beskrevs vetenskapligt av Ethelwynn Trewavas år 1933. Den har även kallats för Astatotilapia limax. Ett lokalt namn i Uganda är ”entonga”.

Vad namnet betyder

Haplochromis är sammansatt av grekiskans ”haploos” (enkel), och ”chromis” som är vanligt i flera ciklidsläkten och kommer från det marina fisksläktet Chromis. Artepitetet limax är latin och betyder ”snigel”.

Utbredning

Arten förekommer i Edward- och Georgesjön, och i Kazingakanalen som förbinder de båda sjöarna. Typlokalen för arten är Edwardsjön som ligger vid gränsen mellan Uganda och Demokratiska Republiken Kongo.

Storlek och utseende

Hanarna blir omkring 12 cm, medan honorna är några cm mindre. Hanarna har mer markerade äggfläckar. Könsmogna hanar får en röd kroppsfärg som inte sträcker sig ända upp till ryggfenan. Färgen övergår till gult mot stjärtfenans bas. Honor och unga individer är övervägande silvergrå.

Foder

I sin naturliga livsmiljö livnär sig Haplochromis limax huvudsakligen på aufwuchs – en blandning av alger, mikroorganismer och annat organiskt material som växer på stenytor och växter. I akvarium bör den ges en varierad kost som speglar artens naturliga födovanor. Exempel på lämpliga foder är räkmix med en hög andel vegetabiliskt innehåll och torrfoder anpassat för herbivorer (växtätande fiskar). Fodret kan ibland varieras med frysfoder som artemia, cyclops och mysis.

Naturlig miljö

Arten lever på grunt vatten nära stränder med vass och annan växtlighet.

Akvarium

Akvariet för Haplochromis limax bör rymma minst 200 liter och inredas med ett finkornigt bottenmaterial och stenformationer, vilka skapar gott om gömställen och avgränsade revir. Det är också viktigt att det finns gott om simutrymme. Områden med tät växtlighet kan inkluderas för att efterlikna artens naturliga miljö. Använd tåliga växter, exempelvis Anubias, Microsorum och Vallisneria.

Lek

Det är en maternell munruvare med en typisk kullstorlek på mellan 20–40 yngel. Honan lägger äggen och samlar genast upp dem i munnen. Hanens äggfläckar på analfenan lurar honan att ”plocka upp” dem, varvid hanen passar på att befrukta äggen. Efter leken ruvar honan ägg och larver i ungefär 17–19 dygn.

Allmänt

Haplochromis limax är en förhållandevis fredlig ciklid. Den kan hållas med andra robusta arter av liknande storlek, men bör inte hållas med närbesläktade arter för att undvika hybridisering. Ett harem med flera honor per hane rekommenderas för att sprida hanens uppmärksamhet och minska stressen på honorna.
Haplochromis limax, hona.
Foto: Kjell Begby