Haplochromis sauvagei

Pfeffer, 1896
Haplochromis sauvagei, Mwanza Gulf par.
Foto: Patrick Eriksson

Snabbfakta

Grupp: Viktoriaciklider (och från kringliggande område)
Max Storlek: 14 cm
Minsta akvarievolym: 200 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.0 –
8.5
Rödlistning: Sårbar (VU)

Handelsnamn och synonymer

Haplochromis sauvagei beskrevs vetenskapligt av Georg Pfeffer år 1896 som Ctenochromis sauvagei. Den har tidigare kallats Paralabidochromis sauvagei, Tilapia sauvagii, Ptyochromis sauvagei, Haplochromis sp. ’rock kribensis’ och Paralabidochromis sp. ’rock kribensis’. Inom akvariehobbyn kallas den ibland ”rock krib” eller ”chessboard”.

Vad namnet betyder

Haplochromis är sammansatt av grekiskans ”haploos” (enkel), och ”chromis” som är vanligt i flera ciklidsläkten och kommer från det marina fisksläktet Chromis. Artepitetet sauvagei hedrar den franske iktyologen Dr Louis César Henri Ėmile Sauvage (1842–1917).

Utbredning

Arten förekommer utbrett över stora delar av Viktoriasjön.

Storlek och utseende

Haplochromis sauvagei är en relativt liten art, där hanarna blir upp till 12–14 cm, medan honorna förblir något mindre. Båda könen har ett karakteristiskt schackrutigt mönster på sidorna. Honor har en guldgul kropp och ibland otydliga äggfläckar på analfenan.

Könsmogna hanar är mer färgstarka, och färgteckningen varierar stort mellan olika geografiska populationer. De är oftast röd-orange eller blå. Nordliga populationer är generellt mörkare, och sydliga ljusare. Hanarna har även en röd analfena samt röda inslag i buk- och ryggfenan, samt tydliga och välutvecklade äggfläckar.

Foder

I sin naturliga miljö är Haplochromis sauvagei en allätare som bland annat livnär sig på blågröna alger, ”aufwuchs” och insektslarver, särskilt mygglarver. I akvarium bör den erbjudas en varierad kost bestående av exempelvis räkmix, torrfoder samt frysfoder som artemia, cyclops och mysis.

Naturlig miljö

Arten förekommer vid klipp- och stenmiljöer, oftast på djup mellan 5 och 25 meter.

Akvarium

Ett akvarium för Haplochromis sauvagei bör rymma minst 200 liter för en grupp med en hane tillsammans med några honor. Akvariet inreds med ett finkornigt bottenmaterial och stenformationer som skapar gömställen. Stenformationerna skapar reviravgränsningar och ger en trygg miljö som bidrar till fiskarnas välbefinnande.

Lek

Det är en maternal munruvare med en typisk kullstorlek på 15–40 yngel. Leken sker ofta på en flat sten eller klippa. Honan lägger äggen och plockar genast upp dem i munnen. Hanens äggfläckar på analfenan lurar honan att ”plocka upp” dem, varvid hanen passar på att befrukta äggen. Efter leken ruvar honan ägg och larver i 14-18 dygn.

Allmänt

Haplochromis sauvagei känns lätt igen på sitt karakteristiska rutmönster. Den hålls bäst i en grupp och kan hållas tillsammans med andra fredliga eller måttligt aggressiva arter. Välj sällskap med liknande temperament och som avviker så mycket som möjligt i utseende för att undvika hybridisering.

Det är en robust och lättskött ciklid med vackra färger, vilket har gjort den populär inom akvariehobbyn.
Haplochromis sauvagei, hane från den tanzaniska delen av Viktoriasjön.
Foto: Kevin Bauman
Haplochromis sauvagei, hona från den tanzaniska delen av Viktoriasjön.
Foto: Kevin Bauman
Haplochromis sauvagei, hane från den ugandiska delen av Viktoriasjön.
Foto: Kevin Bauman
Haplochromis sauvagei, Makobe hane.
Foto: Josefin Borglin
Haplochromis sauvagei, Makobe hona.
Foto: Albin Ekenberg
Haplochromis sauvagei, Entebbe (uganda yellow).
Foto: Kjell Begby
Haplochromis sauvagei, Mwanza Gulf yngel cirka 1 centimeter.
Foto: Patrick Eriksson
Haplochromis sauvagei, Mwanza Gulf hane.
Foto: Patrick Eriksson

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia