Haplochromis sp. 'salmon'

Haplochromis sp. ’salmon’, hane.
Foto: Patrick Eriksson

Snabbfakta

Grupp: Viktoriaciklider (och från kringliggande område)
Max Storlek: 14 cm
Minsta akvarievolym: 250 liter
Temperatur: 23 –
27 °C
pH: 7.0 –
8.5
Ej bedömd (NE)

Handelsnamn och synonymer

Haplochromis sp. ’salmon’ är ett provisoriskt namn som används i väntan på att arten ska beskrivas vetenskapligt. Synonyma namn som används är Haplochromis sp. ’hippo point salmon’ och Ptyochromis sp. ’hippo point salmon’.

Vad namnet betyder

Haplochromis är sammansatt av grekiskans ”haploos” (enkel), och ”chromis” som är vanligt i flera ciklidsläkten och kommer från det marina fisksläktet Chromis. Handelsnamnet ’salmon’ syftar troligen på fiskens rödaktiga kroppsfärg, som påminner om laxens.

Utbredning

Arten förekommer på Viktoriasjöns östra kust i Kenya vid Hippo Point nära Kisumu.

Storlek och utseende

Denna art kan bli upp till 14 cm, där hanarna generellt blir något större än honorna. Kroppsformen är långsträckt med en brant sluttande panna med en konvex profil. Läpparna är tjocka och munnen är nedåtriktad. Könsmogna hanar får en stålgrå grundfärg med röda fläckar längs kroppen. Den röda färgen intensifieras mot främre delen av kroppen, där även en gul till limegrön ton kan synas. Stjärtfenan är genomskinlig, medan ryggfenan har en blå skiftning. Analfenan är halvgenomskinlig med ett fåtal distinkt avgränsade äggfläckar. Bröstfenorna är svarta. Honor och unga individer är mer anspråkslöst färgade i en ljusbrun ton och har en tunn svart längsgående linje från stjärtroten till gälarna.

Foder

I sin naturliga livsmiljö livnär sig Haplochromis sp. ’salmon’ främst på snäckor, särskilt Melanoides tuberculata. Den har en unik teknik där den knäcker snäckskalet och suger ut innehållet. I akvarium bör den få en varierad kost som speglar artens naturliga födovanor. Lämpliga foder är proteinrik räkmix och torrfoder, samt frysfoder som artemia, mysis och musselkött.

Naturlig miljö

Arten lever på grunt vatten vid leriga och sandiga bottnar, ofta i närheten av stora stenblock.

Akvarium

Ett akvarium för Haplochromis sp. ’salmon’ bör rymma minst 250 liter för en grupp med en hane tillsammans med några honor. Akvariet inreds med ett finkornigt bottenmaterial och stenformationer som skapar gömställen. Stenformationerna skapar reviravgränsningar och ger en trygg miljö som bidrar till fiskarnas välbefinnande. Inredningen kan kompletteras med tåliga växter som Anubias, Microsorum och Vallisneria.

Lek

Arten är en maternell munruvare. Hanarna etablerar ett lekområde, ofta på en flat yta av en sten eller i en liten grop i sanden. Han försvarar detta revir och uppvaktar honor genom att visa upp sin färgprakt. När en hona accepterar hanens uppvaktning, försvarar hon också lekplatsen. Honan lägger äggen och samlar genast upp dem i munnen. Hanens äggfläckar på analfenan lurar honan att ”plocka upp” dem, varvid hanen passar på att befrukta äggen. Efter leken ruvar honan ägg och larver i 3-4 veckor vilket är något längre än normalt hos viktoriaciklider. Kullstorleken är normalt mellan 20 och 30 yngel. Efter att ynglen blivit frisimmande skyddar honan ynglen genom att låta dem söka skydd i hennes mun vid fara ytterligare en tid.

Allmänt

Haplochromis sp. ’salmon’ är genomsnittligt aggressiv, men den dominanta hanen kan gå ganska hårt åt sina artfränder. Den visar sin bästa färgprakt i ett artakvarium där flera hanar hålls tillsammans med minst dubbelt så många honor. När flera hanar konkurrerar om dominans, utvecklar de intensivare färger och blir mer aktiva i leken. Detta förutsätter att akvariet är stort nog och är inrett så att det finns möjlighet till flera revir.

Arten har påverkats negativt av införandet av nilabborren i Viktoriasjön. Eftersom den lever i öppna sandområden har den varit särskilt utsatt för predation.
Haplochromis sp. ’salmon’, hane.
Foto: Josefin Borglin
Haplochromis sp. ’salmon’, par.
Foto: Patrick Eriksson
Haplochromis sp. ’salmon’, hane.
Foto: Patrick Eriksson
Haplochromis sp. ’salmon’, hane.
Foto: Patrick Eriksson