Julidochromis cyanophleps

Kullander, Karlsson, Karlsson & Norén, 2014
Julidochromis cyanophleps vid Fulwe Rocks i Tanzania.
Foto: Ad Konings

Snabbfakta

Grupp: TanganyikacikliderLamprologini-gruppen
Max Storlek: 17 cm
Minsta akvarievolym: 250 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Rödlistning: Ej bedömd (NE)

Handelsnamn och synonymer

Julidochromis cyanophleps beskrevs ursprungligen som Chalinochromis cyanophleps av Kullander, Karlsson, Karlsson och Norén år 2014. Tidigare provisoriska namn för arten är Chalinochromis sp. ’patricki’, Chalinochromis sp. ’blue vein’, Chalinochromis sp. ’purple vein’.

Vad namnet betyder

Julidochromis härstammar från dess likhet med saltvattensfisken Juldini, sammansatt med ”chromis” som är vanligt i flera ciklidsläkten och kommer från det marina fisksläktet Chromis. Artepitetet cyanophleps kommer från de grekiska orden ”kyanos” (blå) och ”phleps” (åder), och syftar på den karakteristiska blå markeringen under ögat.

Utbredning

Förekommer längs en cirka 9 mil lång sträcka vid Tanganyikasjöns östra kust i Tanzania, från Mvuna Island och söderut till Kalala Island. Utbredningen är begränsad till öar och rev. Typlokal är stranden väster om Namansi i Tanzania.

Storlek och utseende

I sin naturliga miljö blir hanar upp till 16 cm medan de kan bli något större i akvarium, honor är vanligtvis något mindre. I övrigt finns inga tydliga yttre könsskillnader, hanar har dock generellt något starkare färger än honor. Kroppen är mörkgrå till brun med blå toner i fenorna, och den arttypiska iriserande blå linjen under ögat.

Foder

Den livnär sig främst på små ryggradslösa djur i sin naturliga miljö. I akvarium bör den ges en varierad kost med proteinrikt foder som räkmix med en hög andel räkor/fisk, olika torrfoder anpassade för karnivora (köttätande) fiskar, samt olika frysfoder som artemia, cyclops och mysis.

Naturlig miljö

Arten lever i de mörkare delarna av miljöer med stora stenar eller stenblock, vanligen på djup mellan 6 och 45 meter. Den uppehåller sig ofta i mörka grottor och skrevor, och ses sällan i mer öppna områden. Oftast observeras endast enstaka individer eller par. Likt en del andra arter som lever i den här typen av miljöer ses den ofta simma upp och ner eftersom den alltid simmar med buken mot underlaget, även när den simmar under taket på en grotta. Den delar ofta sitt habitat med arter som Paracyprichromis nigripinnis, Julidochromis regani och Neolamprologus furcifer.

Akvarium

Ett akvarium på minst 250 liter rekommenderas för Julidochromis cyanophleps. Inredningen bör bestå av ett finkornigt bottenmaterial, och stenformationer som bildar många skrevor och gömställen eftersom fisken föredrar skyddade miljöer. Dämpad belysning efterliknar dess naturliga habitat och hjälper den att känna sig trygg.

Lek

Julidochromis cyanophleps är en parbildande substratruvare som leker i trånga grottor. Honan fäster upp till 100 ägg på grottans tak, och hon vårdar ägg och larver medan hanen ansvarar för att skydda det yttre reviret.

Allmänt

Julidochromis cyanophleps är aggressiv både inom arten och mot andra närbesläktade arter med liknande utseende. Den bör hållas parvis och tillsammans med andra arter som inte påminner om den, och akvariet bör innehålla många gömställen. För att etablera ett par är det rekommenderat att börja med en grupp ungfiskar och låta dem bilda par, varefter de överblivna individerna flyttas. Arten är fortfarande ovanlig inom hobbyn.

Det har gjorts DNA-studier som visat att arterna inom det tidigare släktet Chalinochromis genetiskt hör närmare samman med Julidochromis-arterna än med varandra. Därför har alla arter från släktet Chalinochromis överförts till Julidochromis.
Julidochromis cyanophleps vid Uliwe Island i Tanzania.
Foto: Ad Konings

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia