Julidochromis marlieri

Poll, 1956
Julidochromis marlieri.
Foto: Michael Persson

Snabbfakta

Grupp: TanganyikacikliderLamprologini-gruppen

Max storlek: 14 cm

Minsta akvarievolym: 125 liter

Temperatur: 23 – 26 °C

pH: 7.7 – 9.2

Rödlistning: Livskraftig (LC)

Etymologi (vad betyder namnet)

Julidochromis kommer från släktets likhet med saltvattensfisken Juldini, sammansatt med grekiskans chromis som betyder färg eller färgglad. Marlieri efter den belgiske limnologen och zoologen Georges Marlier (1898-1968).

Handelsnamn och synonymer

Marlier’s Julidochromis.

Storlek

Detta är den största arten i släktet som blir upp till omkring 14 centimeter. Hanarna är i regel några centimeter mindre än honorna.

Foder

Den naturliga födan består främst av ryggradslösa djur.

Akvarium

Akvariet bör rymma minst 125 liter och vara inrett med många grottor.

Biotop

Lever i klipp- och stenmiljöer, oftast på djup mellan 5 och 30 meter.

Lek

Parbildande substratruvare som leker i trånga grottor. Normalt fästs mellan 50 och 100 ägg i grottans tak. Honan vårdar ägg och larver inne i grottan medan hanen ombesörjer skyddet av det yttre reviret. Odlas bäst i separat odlingskar med endast ett par, i sällskapsakvariet brukar inte många yngel klara sig.

Utbredning

Förekommer i de norra och sydöstra delarna av Tanganyikasjön. Det finns flera olika geografiska färgvarianter.

Övrigt

Julidochromis marlieri är aggressiva mot artfränder och behöver ett väl inrett akvarium med många grottor och gömställen. Alla Julidochromis-arter är känsliga för stora vattenbyten, väl etablerade lekpar kan splittras. Byt därför lite (10-15%) vatten ofta.
Ägg från Julidochromis marlieri.
Foto: Patrick Eriksson
Julidochromis marlieri.
Foto: Patrick Eriksson

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia