Labeotropheus fuelleborni

Ahl, 1927
Labeotropheus fuelleborni, Hora Mhango. (denna variant påminner mycket om den som år 2016 beskrevs som den egna arten Labeotropheus chlorosiglos. Den lever några kilometer norrut vid Katale-ön. Om det rör sig om samma art behöver utredas vidare).
Foto: Ad Konings

Snabbfakta

Grupp: MalawicikliderMbuna-gruppen
Max Storlek: 18 cm
Minsta akvarievolym: 400 liter
Temperatur: 23 –
27 °C
pH: 7.5 –
8.5
Rödlistning: Livskraftig (LC)

Handelsnamn och synonymer

Gulsidad fuelleborni, Mango fuelleborni, Chilumba-type fuelleborni, Red top fuelleborni, Ochre fuelleborni, Fuelleborn’s cichlid, Stor näbbciklid.

Vad namnet betyder

Labeotropheus sammansatt av latinets labeo som betyder storläppad, och tropheus som syftar på likheten med detta ciklidsläkte från Tanganyikasjön. Fuelleborni efter den tyske afrikaforskaren Friedrich Fülleborn (1866-1933).

Utbredning

Förekommer runt hela sjön i ett otal färgvarianter.

Storlek och utseende

Blir upp till omkring 18 centimeter, honorna är lite mindre.

Foder

Den naturliga födan består främst av alger eller biomatta, så kallad aufwuchs som växer på stenar och klippor. I akvarium är räkmix men tonvikt på gröna ärtor ett bra basfoder, men de flesta foder accepteras.

Naturlig miljö

Lever i turbulent ytvatten vid kustnära klippmiljöer.

Akvarium

Akvariet bör rymma minst 400 liter och vara inrett med många gömställen.

Lek

Munruvare med normal kullstorlek mellan 20 och 40 yngel.

Allmänt

Det är en ganska stökig fisk som bör hållas med andra fiskar som kan ”ta för sig”. Den bör heller inte hållas med andra arter ur släktet Labeotropheus eftersom dessa kan korsa sig. Labeotropheus fuelleborni är känslig för nitrit i vattnet, troligtvis för att den lever på grunt och syrerikt vatten, var därför noga med vattenbytena!
Labeotropheus fuelleborni hane vid Otter Point, Malawi.
Foto: Michael Persson
Labeotropheus fuelleborni hane vid Zimbawe Rock, Malawi.
Foto: Michael Persson

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia