'Lamprologus' calliurus

Boulenger, 1906
’Lamprologus’ calliurus, Kigoma.
Foto: Christian Alfredsson

Snabbfakta

Grupp: TanganyikacikliderLamprologini-gruppen
Max Storlek: 9 cm
Minsta akvarievolym: 60 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Rödlistning: Ej bedömd (NE)

Handelsnamn och synonymer

Arten beskrevs ursprungligen som Lamprologus calliurus av Boulenger år 1906. Tidigare arter som Lamprologus sp. ’magarae’ och Lamprologus sp. ’magara’ anses vara synonyma med ’Lamprologus’ calliurus. Den är idag placerad i det tillfälliga släktet ’Lamprologus’ men ibland används släktnamnet Neolamprologus.

Vad namnet betyder

Lamprologus är sammansatt av grekiskans ”lampros” (lysande) och ”lagós” (hare). Artepitetet calliurus kommer från grekiskans ”kalli” (vacker) och ”ourá” (svans), vilket syftar på artens vackert lyr-formade stjärtfena.

Utbredning

Förekommer runt hela Tanganyikasjön. Typlokal är Tembwe i Demokratiska Republiken Kongo.

Storlek och utseende

Den normala storleken för denna art är omkring 8-9 cm för hanar och omkring 4-4,5 cm för honor. Arten har en kroppsform som är kompakt med fyra till sex vertikala band på den bakre delen av kroppen. Utseendemässigt är den mycket lik ’Lamprologus’ brevis, men den skiljs enkelt från denna genom att hanarna har en tydligt lyrformad stjärtfena medan ’Lamprolugus brevis har en rundad stjärtfena. Ovanför ögat har de en tydlig orange markering och under ögat en blå linje. I övrigt är kroppen neutralt färgad. Det är lätt att se skillnad på könen, dels eftersom hanen är betydligt större än honan men också för att hanens fenor är mer utdragna. Det finns små skillnader i utseende mellan olika geografiska populationer. Vid Mpimbwe i Tanzania finns en lokal variant som kallas ”mpimbwe giant”, denna variant kan bli ett par centimeter större.

Foder

Den naturliga födan består i huvudsak av plankton men också av olika kräftdjur och insekter. I akvarium bör den erbjudas en varierad kost med till exempel räkmix, torrfoder och frysfoder som artemia, cyclops och mysis.

Naturlig miljö

Eftersom hanen är för stor för att söka skydd i de tomma snäckskalen hittas denna art oftast där bottnar fyllda med snäckskal övergår till miljöer med stenar och klippor. Vanligtvis finns den på djup mellan 10 och 40 meter.

Akvarium

Akvariet, som bör rymma minst 60 liter, kan inredas med ett finkornigt bottenmaterial och stora öppna sandytor där tomma snäckskal från vinbärssniglar eller Neothauma-snäckor placeras. Det bör finnas flera snäckskal per individ. Eftersom hanarna inte får plats i snäckskalen bör det även finnas någon stenformation i akvariet.

Lek

’Lamprologus’ calliurus är haremslekare (polygam), det vill säga att hanen kan leka med flera honor samtidigt. Hanarna håller revir över en samling snäckskal där hans haremsgrupp med honor håller sig. Inom arten finns även småväxta hanar, så kallade sneakers. Dessa smyger sig in i skalen och befruktar äggen under pågående lek i andra hanars harem. Den normala storleken på en kull är omkring 20-40 yngel, maximalt omkring 50 stycken. Ynglen är frisimmande 11-12 dygn efter leken, snäckskalet med de nykläckta ynglen skyddas intensivt av honan.

Allmänt

’Lamprologus’ calliurus ska på grund av sitt nära släktskap inte hållas tillsammans med ’Lamprologus’ brevis. Detta är en mycket fredlig ciklid som kan hållas i små akvarier från cirka 60-liter, vill man ha mer än en hane bör akvariet rymma minst 100 liter. Det är en flitig grävare som gräver ner sina snäckskal så att bara snäckskalets öppning syns. Den kan hållas både i ett artakvarium eller i ett sällskapsakvarium med olika arter av tanganyikaciklider.
’Lamprologus’ calliurus.
Foto: Michael Persson
’Lamprologus’ calliurus, Kigoma.
Foto: Christian Alfredsson
’Lamprologus’ calliurus från Cape Chaitika.
Foto: Michael Persson
’Lamprologus’ calliurus från Cape Chaitika.
Foto: Magdalena Kwolek-Mirek

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia