'Lamprologus' caudopunctatus

Poll, 1978
’Lamprologus’ caudopunctatus, hane.
Foto: Michael Persson

Snabbfakta

Grupp: TanganyikacikliderLamprologini-gruppen
Max Storlek: 8 cm
Minsta akvarievolym: 125 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Rödlistning: Livskraftig (LC)

Handelsnamn och synonymer

Neolamprologus caudopunctatus.

Vad namnet betyder

Lamprologus är sammansatt av grekiskans lampros och lagós som betyder lysande och hare. Artepitetet caudopunctatus kommer från latinets caudo (svans) och punctatus (fläckig), vilket refererar på prickarna i stjärtfenan.

Utbredning

Arten förekommer från Kapampa i Demokratiska Republiken Kongo söderut längs hela Zambias kustlinje och norrut till Kala i Tanzania. Typlokalen är Cape Kabeyeye, strax öster om Kasaba i Zambia.

Storlek och utseende

Blir upp till omkring 8 cm. Hanen blir något större än honan och får ofta en hel eller delvis gul bakre kant på stjärtfenan. Båda könen har en sandfärgad till ljusbrun kropp, gul ryggfena och klarblå ögon. Ibland framträder mörka, vertikala band på kroppen. Det finns flera geografiska varianter som skiljer sig åt i framförallt nyansen och intensiteten i ryggfenans färg.

Foder

Den naturliga födan består till största delen av plankton och olika små ryggradslösa djur. I akvarium bör den erbjudas en varierad kost med till exempel räkmix, torrfoder och frysfoder som artemia, cyclops och mysis.

Naturlig miljö

Arten lever på djup mellan 5 och 20 meter i övergångszonen där klippiga områden möter sandbotten. Miljön kännetecknas av utspridda stenar omgivna av sandytor.

Akvarium

Akvariet som bör rymma minst 125 liter inreds med ett finkornigt bottenmaterial, några stenformationer som bildar gömställen samt stora öppna sandytor.

Lek

Lamprologus caudopunctatus är en substratruvare som bildar par inför lek. Leken sker i trånga grottor eller håligheter, ofta i hål grävda under stenar. I akvarium accepteras även tomma snäckskal som lekgrottor, men de bör vara av lite större storlek. Lerkrukor med hål i botten som vänds upp- och ner fungerar också. Arten får stora kullar med 100–250 ägg, som kläcks efter cirka två dygn. Ynglen blir frisimmande efter omkring åtta dygn.

Allmänt

’Lamprologus’ caudopunctatus bildar stora stim när de äter plankton på öppet vatten i sin naturliga miljö. I mindre akvarium kan arten hållas parvis, men den trivs bäst i grupp i ett lite större akvarium. Lämpligt sällskap är arter som inte konkurrerar om samma utrymme, exempelvis Julidochromis.

Det pågår diskussioner om ‘Lamprologus’ caudopunctatus och ‘Lamprologus’ leloupi är separata arter eller varianter av samma art. Morfologiskt är de svåra att skilja åt, men de har olika färgmönster och förekommer på olika djup. Observationer tyder dock på att de ibland hybridiserar i sjön. En tredje variant, ’Lamprologus’ sp. ‘caudopunctatus kipili’, kännetecknas av en lägre kroppsform och betraktas antingen som en lokal variant eller en närbesläktad art.

Skillnader mellan de tre arterna:

‘Lamprologus’ caudopunctatus
– Har gul ryggfena.
– Vanligare i djupare vatten.
– Prickig stjärtfena, som saknas eller är mindre tydlig hos de andra arterna.

‘Lamprologus’ leloupi
– Saknar gul ryggfena men har en svag gul söm överst i ryggfenan.
– Vit till blå och svart kant på stjärtfenan.
– Förekommer oftast i grundare vatten.
– Har ett rutigt mönster på kroppssidorna när den blir skrämd.

‘Lamprologus’ sp. ’caudopunctatus kipili’
– Lokal variant av ‘Lamprologus’ caudopunctatus med lägre kroppsform.
’Lamprologus’ caudopunctatus, par.
Foto: Michael Persson
’Lamprologus’ caudopunctatus, hane.
Foto: Michael Persson
’Lamprologus’ caudopunctatus, hona med yngel.
Foto: Michael Persson
’Lamprologus’ caudopunctatus, par.
Foto: Ad Konings
’Lamprologus’ caudopunctatus, hane.
Foto: Michael Persson
’Lamprologus’ caudopunctatus, hona.
Foto: Michael Persson

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia