'Lamprologus' leloupi

Poll, 1948
’Lamprologus’ leloupi vid Sibwesa.
Foto: Ad Konings

Snabbfakta

Grupp: TanganyikacikliderLamprologini-gruppen
Max Storlek: 6 cm
Minsta akvarievolym: 125 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Rödlistning: Livskraftig (LC)

Handelsnamn och synonymer

Neolamprologus leloupi.

Vad namnet betyder

Lamprologus sammansatt av grekiskans lampros och lagós som betyder lysande och hare. Epitetet leloupi efter den belgiske zoologen Eugène Leloup (1902 – 1981).

Utbredning

Förekommer mellan Cape Tembwe och Lunangwa River längs Tanganyikasjöns västra kust i Demokratiska Republiken Kongo, samt på den östra kusten mellan Kasoje och Sibwesa i Tanzania. Typlokal är M’toto i Demokratiska Republiken Kongo.

Storlek och utseende

Blir upp till omkring 6 centimeter, honor är bara något mindre än hanar. I övrigt finns inga utseendemässiga skillnader mellan könen. Båda könen har en sandfärgad till ljusbrun kroppsfärg, ofta en gul söm i ryggfenans övre kant och vit till blå och svart kant på stjärtfenan, samt klarblå ögon. Ibland kan ett mörkt rutmönster framträda på kroppen.

Foder

Den naturliga födan består till största delen av plankton och olika små ryggradslösa djur. I akvarium bör den erbjudas en varierad kost med till exempel räkmix, torrfoder och frysfoder som artemia, cyclops och mysis.

Naturlig miljö

Den lever i övergångszonen där områden med stenar och klippor övergår till sandbottnar, vanligtvis på djup mellan 2 och 10 meter. Miljön kännetecknas av utspridda stenar omgivna av sandytor.

Akvarium

Akvariet som bör rymma minst 125 liter inreds med ett finkornigt bottenmaterial, några stenformationer som bildar gömställen samt stora öppna sandytor.

Lek

’Lamprologus’ leloupi är en parbildande substratruvare som leker i trånga grottor eller håligheter, ofta genom att gräva ett hål under en sten. I akvarium kan den även acceptera tomma snäckskal som lekgrotta, även om snäckskal är ovanliga i artens naturliga miljö. En liten upp- och nervänd lerkruka med ett hål i botten kan också fungera som lekgrotta. Arten har stora kullar med mellan 100 och 250 ägg som kläcks efter ungefär 2 dygn. Ynglen är frisimmande efter cirka 8 dygn.

Allmänt

’Lamprologus’ leloupi formerar i sin naturliga miljö stora stim när de äter plankton på öppet vatten. I ett mindre akvarium kan det hållas parvis, men den kommer bäst till sin rätt i en grupp fiskar i ett lite större akvarium. Lämpligt sällskap är arter som inte direkt konkurrerar om samma delar av akvariet, som till exempel Julidochromis.

Forskare diskuterar huvida ‘Lamprologus’ caudopunctatus och ‘Lamprologus’ leloupi är två separata arter, eller bara varianter av samma art. Även om det är svårt att skilja dem åt morfologiskt så har de olika färgmönster och förekommer i olika djupzoner, vilket kan tyda på att de är separata arter. Observationer från Tanganyikasjön tyder på att de håller sig till olika livsmiljöer men ibland hybridiserar. Dessutom finns en tredje liknande variant, ‘lamprologus’ sp. ’caudopunctatus kipili’ som kan ses som en lokal variant, eller separat närbesläktad art.

Skillnader mellan de tre arterna:

‘Lamprologus’ caudopunctatus
– Har gul ryggfena.
– Vanligare i djupare vatten.
– Prickig stjärtfena, som saknas eller är mindre tydlig hos de andra arterna.

‘Lamprologus’ leloupi
– Saknar gul ryggfena men har en svag gul söm överst i ryggfenan.
– Vit till blå och svart kant på stjärtfenan.
– Förekommer oftast i grundare vatten.
– Har ett rutigt mönster på kroppssidorna när den blir skrämd.

‘Lamprologus’ sp. ’caudopunctatus kipili’
– Lokal variant av ‘Lamprologus’ caudopunctatus med lägre kroppsform.
’Lamprologus’ leloupi vid Kanoni.
Foto: Ad Konings

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia