Neochromis nigricans

Boulenger, 1906

Neochromis nigricans, Entebbe, hane.

Foto: Albin Ekenberg

Snabbfakta

Grupp: Viktoriaciklider (och från kringliggande område)

Max Storlek: 12 cm

Minsta akvarievolym: 250 liter

Temperatur: 23 –

26 °C

pH: 7.5 –

8.5

Kunskapsbrist (DD)

Handelsnamn och synonymer

Neochromis nigricans beskrevs vetenskapligt av George Albert Boulenger år 1906 som Tilapia nigricans. Andra förekommande namn är Haplochromis nigricans, Coptodon nigricans, Haplochromis sp.’entebbe’ och Neochromis sp. ”entebbe”. Inom akvariehobbyn har den ibland kallats ”viktoriatropheus”.

Vad namnet betyder

Neochromis är sammansatt av grekiskans ”neos” (ny) och ”chromis” som är vanligt i flera ciklidsläkten och kommer från det marina fisksläktet Chromis. Artepitetet nigricans är latin och betyder ”svartaktig” eller ”mörknande”, vilket sannolikt refererar till de mörka inslagen i hanarnas färgsättning.

Utbredning

Arten förekommer i stora delar av Viktoriasjön, främst längs den norra kusten. Dess utbredning är ännu inte tillräckligt kartlagd. Typlokalen för arten är Entebbe i Uganda.

Storlek och utseende

Neochromis nigricans är en relativt liten ciklid som blir upp till 10–12 cm. Honorna är något mindre än hanarna. Den har en måttligt hög kroppsform och en rundad huvudform, som påminner om Tropheus-arterna från Tanganyikasjön. Könsmogna hanar har en grå analfena som övergår i rött med små äggfläckar, samt en oftast klarröd stjärtfena. Vissa hanar kan dock ha en gulaktig eller mörkare stjärtfena. Honor är vanligen gulbruna med 5–7 vertikala band på kroppen, och i vissa populationer har honorna en djup, varm gul färg, särskilt kring hakan. Utseendet varierar mellan olika geografiska populationer.

Foder

I sin naturliga miljö är Neochromis nigricans en specialiserad algätare med en lång tarm anpassad för att bryta ner alger. Under perioder med rik tillgång på annan föda kan arten även konsumera små räkdjur, plankton och insektslarver. I akvarium bör den ges en varierad kost som speglar artens naturliga födovanor. Exempel på lämpliga foder är räkmix med en hög andel vegetabiliskt innehåll samt torrfoder avsett för herbivorer (växtätande fiskar). Detta kan ibland varieras med frysfoder som artemia, cyclops och mysis.

Naturlig miljö

Arten lever i grunda vatten vid klippiga områden, ofta på djup mellan 1 och 2 meter. Dessa områden domineras av tjocka algmattor. Hanarna etablerar revir på cirka en kvadratmeter, medan honor och unga individer simmar i grupper.

Akvarium

Ett akvarium för Neochromis nigricans bör rymma minst 250 liter, inrett med ett finkornigt bottensubstrat och stenformationer som bildar gott om gömställen och naturliga revirgränser.

Lek

Det är en maternell munruvare. Leken sker direkt på botten eller en flat sten. Honan ruvar ägg och larver 16-19 dygn, och en typisk kull består av 20-30 yngel. Hanarna kan vara aggressiva under leken och skyddar sina revir intensivt.

Allmänt

Neochromis nigricans räknas till Mbipi-gruppen, som består av småväxta klipplevande ciklider – Viktoriasjöns motsvarighet till Malawisjöns mbunas. Den kan hållas tillsammans med andra arter med liknande storlek och temperament, så länge akvariet är tillräckligt stort för att sprida aggressionerna. Det är viktigt att undvika sällskap med liknande klipplevande viktoriaciklider, för att förhindra hybridisering. Arten är social och har ett livligt beteende, vilket gjort den populär inom akvariehobbyn.

Neochromis nigricans, illustration från originalbeskrivningen.

Illustration: Boulenger, George Albert, Public domain, via Wikimedia Commons