Neochromis omnicaeruleus
Seehausen & Bouton, 1998
Neochromis omnicaeruleus hane, Muhuru.
Foto: Patrick Eriksson
Snabbfakta
Grupp: Viktoriaciklider (och från kringliggande område)
Max Storlek: 12 cm
Minsta akvarievolym: 300 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.5 –
8.5
Handelsnamn och synonymer
Neochromis omnicaeruleus beskrevs vetenskapligt år 1998 av Seehausen, Lippitsch, Bouton och Zwennes. Tidigare använda namn är Haplochromis sp. ’blue scraper’, Haplochromis sp. ’tricolor fulu’ och Haplochromis omnicaeruleus.
Vad namnet betyder
Neochromis är sammansatt av grekiskans ”neos” (ny) och ”chromis” som är vanligt i flera ciklidsläkten och kommer från det marina fisksläktet Chromis.
Artepitetet omnicaeruleus kommer från latinets ”omnis” (helt) och ”caeruleus” (blå), vilket syftar på normalfärgen för hanarna.
Utbredning
Arten förekommer vid flera platser i den sydöstra delen av Viktoriasjön, huvudsakligen i Speke Gulf. Det finns observationer från Makobe Island, Ruti Island, Gana Island, Maindere Island och Mabibi Island, alla belägna i Tanzania. Typlokalen för arten är Makobe Island.
Storlek och utseende
Vuxna individer av Neochromis omnicaeruleus blir upp till cirka 10 cm i sin naturliga miljö, men i akvarium kan de bli lite större. Honorna är något mindre än hanarna både i längd och omkrets. Hanarna har ofta starkare färger och tydligare äggfläckar på analfenan.
Det finns många färgformer, och den anses vara den mest variabla cikliden från Viktoriasjön. Honorna finns i tre olika färgformer: den normalfärgade gulbruna eller gråbruna, OB (Orange Blotch) och WB (White Blotch). Den normala färgformen för hanarna är blått huvud, kropp och opariga fenor. Hanarna verkar också kunna anpassa sin färg för att skilja sig från de andra cikliderna som de lever tillsammans med. Även hanarna finns som OB och WB.
Foder
I sin naturliga miljö är Neochromis omnicaeruleus en specialiserad algätare med en lång tarm anpassad för att bryta ner alger. Under perioder med rik tillgång på annan föda kan arten även konsumera räkor, plankton och insektslarver. I akvarium bör den ges en varierad kost som speglar artens naturliga födovanor. Exempel på lämpliga foder är räkmix med en hög andel vegetabiliskt innehåll samt torrfoder avsett för herbivorer (växtätande fiskar). Detta kan ibland varieras med frysfoder som artemia, cyclops och mysis.
Naturlig miljö
Arten lever i grunt vatten på 1-6 meters djup längs klippkuster. Den trivs i områden med både branta och mer flacka klippsluttningar, där algmattor dominerar undervattensmiljön.
Akvarium
Ett akvarium för Neochromis omnicaeruleus bör rymma minst 300 liter, inrett med ett finkornigt bottensubstrat och stenformationer som bildar gott om gömställen och naturliga revirgränser.
Lek
Det är en maternal munruvare. Hanarna försvarar revir ner till 6 meters djup, men lekområdena ligger oftast på 2-4 meters djup. Honan ruvar ägg och larver 16-19 dygn, och en typisk kull består av 20-30 yngel. Hanarna kan vara aggressiva under leken och skyddar sina revir intensivt.
Allmänt
Neochromis omnicaeruleus räknas till mbipi-gruppen som består av småväxta klipplevande ciklider, Viktoriasjöns motsvarighet till Malawisjöns mbunas. Arten kan vara aggressiv men det kan dämpas genom en inredning med gömställen och revirindelningar. Hanarna är förhållandevis aggressiva mot artfränder och hålls bäst med flera honor per hane. Den kan hållas tillsammans med andra arter med liknande storlek och temperament så länge akvariet är tillräckligt stort för att sprida aggressionerna. Det är viktigt att undvika sällskap med liknande klipplevande viktoriaciklider för att förhindra hybridisering.
Det är en av de arter i Viktoriasjön, med flest färgvarianter inom samma population (polymorf). Detta har gjort arten till ett populärt studieobjekt för forskare som undersöker genetisk variation och partnerval.
Neochromis omnicaeruleus OB-färgad hona, Muhuru.
Foto: Patrick Eriksson
Neochromis omnicaeruleus yngel.
Foto: Patrick Eriksson
Neochromis omnicaeruleus, Makobe Island.
Foto: Albin Ekenberg
Neochromis omnicaeruleus, hane.
Foto: Patrick Eriksson
Neochromis omnicaeruleus, hona med yngel.
Foto: Patrick Eriksson
Neochromis omnicaeruleus, par.
Foto: Patrick Eriksson