Neolamprologus petricola
Poll, 1949
Neolamprologus petricola vid Cape Tembwe.
Foto: Ad Konings
Snabbfakta
Grupp: Tanganyikaciklider – Lamprologini-gruppen
Max Storlek: 12 cm
Minsta akvarievolym: 200 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Handelsnamn och synonymer
Neolamprologus petricola beskrevs ursprungligen som Lamprologus petricola av Max Poll år 1949. Den överfördes till släktet Neolamprologus av Colombé och Allgayer år 1985. En närbesläktad art, Neolamprologus modestus, har tidigare betraktats som en synonym.
Vad namnet betyder
Neolamprologus är sammansatt av de grekiska orden ”neo” (ny) och Lamprologus, som är det ursprungliga släktet. Namnet refererar till att arterna i detta släkte tidigare ingick i släktet Lamprologus, från vilket de flyttades till detta nya släkte. Förändringen grundades på beslutet att enbart flodlevande ciklider skulle ingå i släktet Lamprologus.
Artepitetet petricola härstammar från latinets ”petrus” (sten) och ”colo” (att leva i, bebo), vilket syftar på artens preferens för stenrika miljöer.
Utbredning
Arten förekommer i den sydvästra delen av Tanganyikasjön, norr om floden Luangwa i Demokratiska Republiken Kongo, mellan Cape Tembwe och Zongwe. Typmaterialet för den vetenskapliga beskrivningen samlades in vid M’Toto Bay.
Storlek och utseende
Hanar av Neolamprologus petricola kan bli upp till cirka 12 cm, medan honor ofta är några cm mindre. Färgen varierar mellan olika populationer och miljöer, från beige till mörkbrun. Det finns inga tydliga könsskillnader, förutom att äldre hanar får en antydan till pannpuckel. Jämfört med Neolamprologus modestus har denna art en trubbigare nos och en mer framträdande pannpuckel.
Foder
Den naturliga födan består främst av små kräftdjur, insektslarver och sniglar. I akvarium bör kosten vara varierad och rik på protein, med exempelvis räkmix innehållande en hög andel räkor och fisk, samt torrfoder anpassat för karnivorer (köttätande fiskar). Frysfoder som cyclops, mysis och artemia är också lämpligt.
Naturlig miljö
Arten lever i övergångszoner där sandbottnar möter sten- och klippmiljöer, vanligtvis på djup upp till 10 meter. Neolamprologus petricola föredrar områden med gott om skrevor och håligheter, som erbjuder skydd för både vuxna och unga fiskar. Yngre individer håller sig alltid nära stenformationer.
Akvarium
Ett akvarium för Neolamprologus petricola bör rymma minst 200 liter och inredas med finkornigt bottenmaterial samt stenformationer som skapar gömställen. Dessa bidrar till naturliga revir och minskar aggressioner, vilket gör att fiskarna trivs och känner sig tryggare.
Lek
Neolamprologus petricola är en substratruvare som leker i trånga grottor. I sin naturliga miljö bildar hanarna små haremsgrupper med flera honor, medan de i akvarium ofta leker i par. Hanen är relativt tolerant mot honan under lekperioden. Honan lägger mellan 200 och 500 ägg i skyddade utrymmen, exempelvis under stenar eller i skrevor. Efter kläckning hjälps föräldrarna åt att vårda avkomman tills ynglen är frisimmande och klarar sig själva.
Allmänt
Neolamprologus petricola är nära besläktad med Neolamprologus modestus. Även om arten är fredligare än många av sina närmaste släktingar, är den fortfarande en robust ciklid som behöver utrymme. Särskilt i samband med lek skyddar den sitt revir aggressivt. Arten hålls bäst i par eller haremsgrupper med en hane och flera honor. Det är viktigt att undvika sällskap med arter som liknar den till utseendet, för att minska risken för aggressioner och hybridisering.
