Pelmatochromis nigrofasciatus
Pellegrin, 1900
Pelmatochromis nigrofasciatus hane.
Foto: Robin Hedström
Snabbfakta
Grupp: Västafrikanska ciklider
Max Storlek: 15 cm
Minsta akvarievolym: 200 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 5.5 –
7.5
Handelsnamn och synonymer
Pelmatochromis nigrofasciatus beskrevs ursprungligen som Paratilapia nigrofasciata av Jacques Pellegrin år 1900. Det finns flera synonyma namn som Pelmatochromis ocellifer, Pelmatochromis batesii, Paratilapia dorsalis och Pelmatochromis longipinnis.
Vad namnet betyder
Pelmatochromis är sammansatt av grekiskans pelma (undersida), ”chromis” som är vanligt i flera ciklidsläkten och kommer från det marina fisksläktet Chromis.
Artepitetet nigrofasciatus kommer från latinets ”niger” (svart) och ”fasciatus” (bandad), vilket syftar på artens grundmönster med mörka band.
Utbredning
Arten förekommer i hela Kongobäckenet, från Yangabi till Kinshasa, och sträcker sig även till floder som Ruki, Ja och Kasai. Den har även rapporterats från floder i de centrala delarna av Afrika som Kouilou-Niari och Loeme i Republiken Kongo samt Ogooué-bäckenet i Gabon. Arten lever även i sjöar och floder i det mellersta Kongobäckenet, inklusive Lomami och Itimbiri, och har även påträffats längre nedströms i Kongofloden. Typlokalen för arten är Nganchou i Demokratiska Republiken Kongo.
Storlek och utseende
Pelmatochromis nigrofasciatus är en medelstor art som kan bli upp till cirka 15 cm. Kroppen är ovalt formad, med en relativt kort nos. Färgen varierar beroende på sinnesstämning men är generellt en grå-brun till gul-brun, ofta med metallglänsande fjäll. De opariga fenorna (rygg-, anal- och stjärtfenor) har en gulaktig till blåaktig ton med små rödbruna, som även finns på gälarna. Ögonen är påfallande röda. Den har ett mönster med mörkare tvärgående band som kan synas som fläckar. Banden varierar i intensitet och kan försvinna helt beroende på fiskens sinnesstämning. Det finns även en liten mörk fläck vid basen av ryggfenan, som ibland är mer framträdande. Det kan finnas små geografiska variationer i färgmönster.
Hanarna är längre och slankare än honorna och har mer utdragna fenor med bruna prickar.
Foder
Det är en allätare vars naturliga föda främst består av organiskt slam, insektslarver och små kräftdjur. I akvarium är arten mycket anpassningsbar och accepterar de flesta typer av foder. En varierad kost, som kombinerar torrfoder med frysfoder som cyclops och mysis, rekommenderas
Naturlig miljö
Arten lever i en mängd olika typer av vattendrag inom Kongobäckenet, från floder och sjöar till mindre vattendrag och bäckar. Den föredrar mjukt till måttligt hårt vatten (med en hårdhet på upp till 300 mikrosiemens) och en temperatur på cirka 25 °C. pH är inte lika viktigt, men det bör hållas i ett neutralt till lätt surt intervall. I sin naturliga miljö finner man arten i både grumligt och klart vatten, ofta i områden med täta växtbäddar och rikligt med gömställen som stenar och rötter.
Akvarium
Ett artakvarium för Pelmatochromis nigrofasciatus bör rymma minst 200 liter. Inredningen bör erbjuda en balans mellan öppna simytor och gömställen, vilket kan skapas med hjälp av växter, stenar och rötter. Ett finkornigt bottenmaterial är att föredra.
Lek
Det är en parbildande substratruvare som bildar starka parband, ofta livslånga. Den fäster äggen mot ett fast underlag som till exempel en flat sten eller rot. Antalet ägg varierar normalt mellan 100 och 200, men kan i undantagsfall vara upp emot 500 stycken. Äggen kläcks efter omkring 3 dygn, varefter larverna flyttas till en liten grop på botten. Efter ytterligare ungefär 5 dygn är ynglen frisimmande.
Arten verkar vara dålig på att vårda äggen, äggen försvinner ofta efter 1-2 dygn. När äggen väl kläckts fungerar vården av larver/yngel bättre och båda föräldrarna deltar aktivt med skydd.
Allmänt
Pelmatochromis nigrofasciatus är trots sin storlek relativt fredlig, och passar bra i ett sällskapsakvarium tillsammans med andra medelstora västafrikanska ciklider och tetror. Den tillbringar mycket tid i de mellersta och övre vattenregionerna, därför kan bottenlevande ciklider vara lämpligt sällskap.
Pelmatochromis nigrofasciatus par med yngel.
Foto: Robin Hedström
Pelmatochromis nigrofasciatus.
Foto: Robin Hedström
Pelmatochromis nigrofasciatus hane med yngel.
Foto: Robin Hedström