Pseudocrenilabrus multicolor
Schöller, 1903
Pseudocrenilabrus multicolor, hane.
Foto: Albin Ekenberg
Snabbfakta
Grupp: Viktoriaciklider (och från kringliggande område)
Max Storlek: 10 cm
Minsta akvarievolym: 100 liter
Temperatur: 23 –
27 °C
pH: 6.5 –
8.0
Handelsnamn och synonymer
Pseudocrenilabrus multocolor beskrevs ursprungligen som Chromis multicolor av Schöller, 1903. Arten har följande synonyma namn: Chromis multicolor, Haplochromis multicolor, Hemihaplochromis multicolor, Paratilapia multicolor, Pseudocrenilabrus multicolor multicolor, Pseudocrenilabrus multicolor victoriae och Haplochromis strigigena.
Inom akvariehobbyn kallas den ibland: ”Viktoria dvärgmunruvare”, ”Egyptisk munruvare”, ”Liten munruvare”, ”Haplochromis kirawira” och ”Pseudocrenilabrus beira gold”.
Vad namnet betyder
Pseudocrenilabrus är sammansatt av grekiskans ”pseudo” (falsk), och latinets ”krene” (krön) samt labium” (läpp), vilket hänvisar till släktet Crenilabrus som släktets typart ansågs ha en ytlig likhet med.
Artepitetet multicolor kommer från latinets ”multus” (mycket) och ”color” (färg).
Utbredning
Arten är allmänt spridd i Nilens flodsystem, Albertsjön, Semlikifloden, Victoriasjön och Kyoga, Malawa och Aswafloderna, Georgesjön, Nabugabosjön, sumpiga sjöarna Kachira, Kijanebalola och Nakavali som ligger mellan Edwardsjöarna och Viktoria; och floder och sjöar i Uganda inklusive dräneringen av Albertsjön. Den har troligen också introducerats i Athifloden och Tana-systemen i centrala Kenya. Typlokalen för arten är Lake Mareotis i Egypten.
Storlek och utseende
Hanar av Pseudocrenilabrus victoriae kan bli upp till cirka 10 cm i akvarium, även om 8–9 cm är mer vanligt. Honor är mindre och blir upp till 6,5 cm. Hanarna är gyllengula till gröna med iriserande mönster på kroppssidorna och blå läppar. Ryggfenan har en svart kant och en brett rött band, medan analfenan har ett blått band och en blodröd spets. Honor är mer dämpat olivgrå med blå läppar.
Foder
I sin naturliga livsmiljö är Pseudocrenilabrus multicolor en allätare som livnär sig på bland annat insekter, alger, ryggradslösa djur och småfisk. I akvarium accepteras de flesta foder men den bör erbjudas en varierad kost. Exempel på lämpliga foder är räkmix, torrfoder samt frysfoder som artemia, cyclops och mysis.
Naturlig miljö
Arten lever oftast i träsk och mindre strömmande vattendrag, gärna i skydd av vegetation som hänger ut från strandbanken. I större sjöar hittas den oftast i flodmynningar och områden med växtlighet, som till exempel Ceratophyllum och Utricularia.
Akvarium
Ett akvarium för Pseudocrenilabrus multicolor bör rymma minst 100 liter och vara 80 centimeter långt. Akvariet inreds med ett finkornigt bottenmaterial, samt stenformationer som bildar gott om gömställen och skapar naturliga revirgränser. Det får gärna också finnas tät växtlighet och flytväxter för att efterlikna deras naturliga miljö.
Lek
Det är en maternal munruvare, med normal kullstorlek på omkring 15 yngel, i undantagsfall upp till 25. Leken sker i en liten lekgrop som grävs av hanen. Honan ruvar ägg och larver i 12-14 dygn. De frisimmande ynglen är små och skyddas av honan i munnen vid fara i ytterligare en vecka.
Allmänt
Pseudocrenilabrus multicolor är en anspråkslös och anpassningsbar ciklid. Arten är förhållandevis fredlig och kan hållas tillsammans med andra ciklider med liknande storlek temperament. Den kan också hållas tillsammans med olika sällskapsfiskar, exempelvis barber och tetror som inte är för små.
Den är vanlig inom akvariehobbyn, och en lämplig nybörjarciklid.
Pseudocrenilabrus multicolor, hane.
Foto: Patrick Eriksson
Pseudocrenilabrus multicolor, hane.
Foto: Kevin Bauman
Pseudocrenilabrus multicolor, hona.
Foto: Kevin Bauman