Tropheus sp. 'ikola'
Tropheus sp. ’ikola’.
Foto: Michael Persson
Snabbfakta
Grupp: Tanganyikaciklider – Tropheini-gruppen
Max Storlek: 14 cm
Minsta akvarievolym: 400 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Handelsnamn och synonymer
Tropheus sp. ’ikola’ är ett provisoriskt namn i väntan på att arten beskrivs vetenskapligt. Inom akvariehobbyn kallas den Kejsar-moorii.
Vad namnet betyder
Tropheus kommer från grekiskans ”trophos” (sjuksköterska), vilket syftar på att släktets munruvande beteende.
Handelsnamnet ’ikola’ refererar till platsen där arten hittats.
Utbredning
Arten förekommer endast längs den centrala tanzaniska kusten av Tanganyikasjön, mellan byarna Ikola och Isonga.
Storlek och utseende
Tropheus sp. ’ikola’ blir upp till 14 cm, hanar är oftast större och mer robusta än honor. Kroppsfärgen är brun-svart med ett brett, citron-gult band över kroppen. Bandet sträcker sig en bit upp i ryggfenan, men inte till ryggfenans kant. Dominanta hanar får mer distinkta band.
Foder
I sin naturliga miljö är det en utpräglad algätare som betar algmattan från stenar, så kallad ”aufwuchs”. Tänderna är anpassade för att rycka loss och slita av algtrådar från klippor. Med algmattan får den också med en hel del små kräftdjur som lever i den. På grund av ett känsligt tarmsystem bör den ges ett till större delen vegetabiliskt foder. Räkmix med stor andel ärtor eller torrfoder avsett för växtätande fiskar är exempel på lämpliga foder.
Naturlig miljö
Arten lever i sten- och klippområden i den övre delen av sjön, där vattnet är turbulent och väl syresatt. Den hittas sällan på större djup än 12 meter och är vanligast i de översta 5 metrarna. Arten trivs främst i rena miljöer med minimalt sediment.
Akvarium
Akvariet bör rymma minst 400 liter och vara 1,5 meter långt. Inredningen ska erbjuda både fritt simutrymme och gömställen i form av stenformationer. Det är också viktigt med kraftig vattencirkulation eftersom den i naturen lever i turbulent vatten som är väl syresatt.
Lek
Tropheus sp. ’ikola’ är en maternell munruvare. Hanarna håller revir som de försvarar energiskt, medan honorna lever i grupper. Efter leken ruvar honan äggen och larverna i munnen i 3–4 veckor. När ynglen blivit frisimmande fortsätter honan att skydda dem genom att ta in dem i munnen vid fara under ytterligare några veckor. Hanen deltar inte i vården av ynglen. Kullstorleken varierar mellan 5 och 20 yngel.
Allmänt
Tropheus sp. ’ikola’ trivs bäst i stora grupper med minst 15 individer. Könsfördelningen bör ha en tydlig övervikt av honor, gärna 3–6 honor per hane. Det är rekommenderat att börja med en stor grupp eftersom det kan vara svårt att introducera nya individer i en etablerad grupp. Exempel på lämpligt sällskap är hästnosar och Petrochromis.
Tropheus sp. ’ikola’.
Foto: Ad Konings
Tropheus sp. ’ikola’ med ovanligt brett gult band.
Foto: Christian Alfredsson
