Xenotilapia ochrogenys

Boulenger, 1914
Xenotilapia ochrogenys, Mzuri.
Foto: Peter Andersson

Snabbfakta

Grupp: TanganyikacikliderEctodini-gruppen
Max Storlek: 12 cm
Minsta akvarievolym: 250 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Rödlistning: Livskraftig (LC)

Handelsnamn och synonymer

Arten beskrevs ursprungligen som Enantiopus ochrogenys av George Albert Boulenger år 1914 och har sedan dess haft flera taxonomiska namn, inklusive Stappersia singularis. Det nuvarande giltiga namnet, Xenotilapia ochrogenys, etablerades av Poll 1951.

Vad namnet betyder

Xenotilapia är sammansatt av grekiskans ”xeno” (ovanlig eller främmande), och ”tilapia” som är en latinisering av ”thaipe” som är ett afrikanskt ord för fisk. Artepitetet ochrogenys kommer från grekiskans ”oxchro” (gul) och ”genys” (haka), vilket refererar till färgen på hakan hos hanar i vissa populationer.

Utbredning

Xenotilapia ochrogenys förekommer främst i den norra delen av Tanganyikasjön, från Kalubamba i Demokratiska Republiken Kongo till Sibwesa i Tanzania. Typlokalen för arten är Kilewa Bay i Demokratiska Republiken Kongo.

Storlek och utseende

Hanar av Xenotilapia ochrogenys blir upp till 12 cm, medan honor är något mindre. Arten har en långsträckt och slank kroppsform med en silvrig grundfärg och en blå ton, samt 4-6 tydliga horisontella gula linjer. Hanarnas buk- och analfenor är gula med en transparent blå linje, medan stjärtfenan ofta är bandad i gult och blått. Honor och ungfiskar är silverfärgade.

Foder

I sin naturliga miljö söker den sin föda genom att sila fram ätbart från bottensedimentet, och födan består huvudsakligen av små ryggradslösa djur, insektslarver och blötdjur. I akvarium bör den ges en varierad kost som speglar artens naturliga födovanor. Exempel på lämpliga foder är proteinrik räkmix och torrfoder samt frysfoder som artemia, cyclops och mysis.

Naturlig miljö

Xenotilapia ochrogenys föredrar sandbottnar, ofta i skyddade vikar med växtlighet där det är skyddat från vind och strömmar. Den hittas oftast på djup runt 20 meter.

Akvarium

Ett akvarium för Xenotilapia ochrogenys bör rymma minst 250 liter och vara minst 1,25 meter långt. Akvariet inreds med ett finkornigt bottenmaterial där det finns stora öppna sandytor och några utspridda större stenar som fungerar som reviravgränsare. Inredningen kan kompletteras med växter som Vallisneria.

Lek

Xenotilapia ochrogenys är en munruvare. Hanarna bygger sandformationer med små högar i en cirkel runt en grund grop för att locka till sig honor. Arten lever ofta i mindre grupper där en dominant hane har ett harem med flera honor. Efter parningen ruvar honan ägg och larver i cirka tre veckor innan de släpper ut ynglen. En kull kan bestå av upp till 40 yngel.

Allmänt

Xenotilapia ochrogenys hålls bäst i små grupper med fler honor än hanar. För att få en fungerande grupp är det lämpligt att börja med en grupp yngel som får växa upp tillsammans. Cyprichromis och Paracyprichromis som håller till i de övre vattenregionerna är bra sällskap.
Xenotilapia ochrogenys, Utinta.
Foto: Michael Persson

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia