Xenotilapia papilio

Büscher, 1990
Xenotilapia papilio.
Foto: Niklas Olsson

Snabbfakta

Grupp: TanganyikacikliderEctodini-gruppen
Max Storlek: 10 cm
Minsta akvarievolym: 200 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Rödlistning: Ej bedömd (NE)

Handelsnamn och synonymer

Xenotilapia papilio beskrevs vetenskapligt av Heinz H. Büscher år 1990. Inom akvariehobbyn kallas den ibland för ”Fjärilsxenotilapia”.

Vad namnet betyder

Xenotilapia är sammansatt av grekiskans ”xenos” (främmande), och tilapia som är en latinisering av thiape, vilket är ett afrikanskt ord för fisk. Artepitetet papilio är latin och betyder fjäril, vilket refererar till artens eleganta och iögonfallande mönster och färger.

Utbredning

Förekommer begränsat på den västra sidan av Tanganyikasjön mellan Tembwe Deux och Kanoni i Demokratiska Republiken Kongo. Typmaterialet för artens vetenskapliga beskrivning samlades in vid Tembwe Deux.

Storlek och utseende

Xenotilapia papilio är en liten ciklid som blir upp till cirka 10 centimeter. Båda könen har en likartad färgteckning med beigefärgad kropp och gula fenor med inslag av vitblått och svart. Den sydliga populationen vid Tembwe Deux har mer svart i ryggfenan än den nordliga vid Kanoni. Inga tydliga könsskillnader finns, men hanarna växer snabbare och får en kraftigare kroppsbyggnad. Hanen kan också ha mer distinkta färger.

Foder

I sin naturliga miljö söker den sin föda genom att sila fram ätbart från bottensedimentet, och födan består huvudsakligen av små ryggradslösa djur, insektslarver och alger. I akvarium bör kosten vara varierad och rik på protein, med exempelvis räkmix innehållande en hög andel räkor och fisk, samt torrfoder anpassat för karnivorer (köttätande fiskar). Frysfoder som cyclops, mysis och artemia är också lämpligt.

Naturlig miljö

Arten lever i sten- och klippmiljöer som är täckta med sediment, vanligtvis nära övergångszonen mot sandbottnar. Den påträffas på djup mellan 3 och 40 meter. Unga individer ses ofta i små grupper, medan vuxna individer håller ihop i par.

Akvarium

Akvariet bör rymma minst 200 liter och ha så stor bottenyta som möjligt. En lämplig inredning består av ett finkornigt bottenmaterial med stora öppna sandytor, avdelade med enstaka stenformationer för att skapa revir och gömställen.

Lek

Xenotilapia papilio är en biparental munruvare. Kullstorleken varierar vanligtvis mellan 8 och 15 yngel, men undantagsvis kan den uppgå till 25 stycken. Leken sker oftast på den övre ytan av en stor sten, där paret försvarar sitt revir. Honan tar hand om ägg och larver de första 9–13 dagarna, innan larverna överförs till hanen. Därefter fortsätter hanen ruvningen fram till det att ynglen är färdiga att släppas efter totalt cirka tre veckor. Efter frisläppandet hjälps båda föräldrarna åt att vakta ynglen under ytterligare ett par veckor och tar in dem i munnen vid fara.

Allmänt

Xenotilapia papilio är relativt fredlig mot andra arter så länge de inte påminner om varandra utseendemässigt. Mot andra individer av samma art och andra arter med ett liknande utseende kan den däremot vara väldigt aggressiv, särskilt i samband med lek. Lämpligt sällskap är lugna och inte alltför aggressiva arter som håller till i den övre delen av akvariet. Arten är känslig för dålig vattenkvalitet så därför är det viktigt med regelbundna vattenbyten och bra filtrering.

Det här är en fantastiskt vacker ciklid i lagom storlek med ett intressant lekbeteende.
Xenotilapia papilio vid Tembwe Deux.
Foto: Ad Konings

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia