Xenotilapia spilopterus

Poll & Stewart, 1975
Xenotilapia spilopterus från Mabilibili.
Foto: Michael Persson

Snabbfakta

Grupp: TanganyikacikliderEctodini-gruppen
Max Storlek: 12 cm
Minsta akvarievolym: 250 liter
Temperatur: 23 –
26 °C
pH: 7.7 –
9.2
Rödlistning: Kunskapsbrist (DD)

Handelsnamn och synonymer

Xenotilapia spiloptera.

Vad namnet betyder

Xenotilapia sammansatt av grekiskans xeno som betyder ovanlig eller främmande, och tilapia som är en latinisering av thaipe som är ett afrikanskt ord för fisk. Spilopterus från latinets spilo och ptera som betyder fläck och vingar.

Utbredning

Förekommer runt hela Tanganyikasjön med undantag av den nordligaste delen av Demokratiska Republiken Kongo och Burundi. Det finns ett flertal utseendemässigt olika geografiska varianter. Vid många platser längs tanzaniakusten har de gult i ryggfenan.

Storlek och utseende

Blir upp till omkring 12 centimeter.

Foder

Den naturliga födan består av zooplankton som fångas i öppet vatten, eller små ryggradslösa djur och insektslarver som silas fram från sedimentet på klippor. I akvarium bör den ges ett foder med högt proteininnehåll som en räkmix med en hög andel räkor/fisk, ett torrfoder för carnivora fiskar eller frysfoder som artemia, cyclops och mysis.

Naturlig miljö

Lever i övergångszonen mellan sandbottnar och klippor, men ses ibland också i rena klippmiljöer.

Akvarium

Akvariet bör rymma minst 250 liter och vara inrett med fin sand på botten.

Lek

Parbildande biparental munruvare, det vill säga att båda föräldrarna hjälps åt med ruvning och yngelvård. Honan sköter ruvningen de första 9-12 dygnen innan hanen tar över, den sammanlagda ruvningstiden är normalt knappt 3 veckor. Kullstorleken varierar mellan 20 och 40 yngel.

Allmänt

Xenotilapia spilopterus hålls bäst parvis, i större akvarier kan flera par hållas tillsammans. Bäst är att skaffa en liten grupp fiskar och låta dem para ut sig.
Xenotilapia spilopterus från Mabilibili.
Foto: Magdalena Kwolek-Mirek

IUCN rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

  • Nära hotad (NT, Near threatened)
  • Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
  • Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
  • Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

 

Källa: Wikipedia